Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svältens offer i Nordkorea

Skriftlig fråga 2000/01:763 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-20
Besvarad
2001-02-28
Anmäld
2001-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 februari

Fråga 2000/01:763

 av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om svältens offer i Nordkorea

Sedan 1995 uppskattas att upp till två miljoner människor, ca 10 % av Nordkoreas befolkning, kan ha dött till följd av undernäring och därtill relaterade sjukdomar. Det ekonomiskt hårt pressade landet drabbades förra året förutom av torka och tropiska oväder, också under en längre tid av en svårartad energibrist. Förra året gick risproduktionen i Nordkorea ned med 31 %. Av de dryga 20 miljarder som FN behöver till akuta humanitära insatser under 2001 är Nordkorea det enskilda land som har störst behov. Trots den politiska avspänningen på Koreahalvön behövs 3,9 miljarder kronor i katastrofhjälp. Samtidigt som hundratusentals människor svälter och kämpar för sin överlevnad, prioriterar den totalitära regimen en växling mellan tillgång till västvärldens rymdteknologi och det egna missilprogrammet.

Min fråga till utrikesministern är:

Vilka åtgärder ämnar utrikesministern vidta för att hjälpa svältens offer i Nordkorea?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:763 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 28 februari

Svar på fråga 2000/01:763 om svältens offer i Nordkorea

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Marianne Andersson har frågat utrikesministern om svältens offer i Nordkorea. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Den humanitära situationen i Nordkorea är mycket svår. Landet drabbades hårt av Sovjetunionens sönderfall och därmed förlusten av den främsta biståndsgivaren och handelspartnern samt av de upprepade naturkatastroferna i mitten av 1990-talet. Därtill kommer det faktum att Nordkoreas öppning utrikespolitiskt inte har åtföljts av nödvändiga politiska och ekonomiska reformer. Ca 23 miljoner människor befinner sig i en allvarlig humanitär situation. Till skillnad från andra länder med "fickor" av svält så är en hel befolkning drabbad i Nordkorea.

Det övergripande målet för det humanitära biståndet till Nordkorea har varit att lindra följderna efter naturkatastroferna åren 1995@1997. Det omfattande bistånd som har lämnats har avvärjt en humanitär katastrof. Såväl livsmedels- som hälsosituationen är dock fortsatt alarmerande.

Sedan 1995 har Sverige genom Sida bidragit med knappt 173 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Nordkorea. Detta stöd har huvudsakligen kanaliserats genom FN-organen och Röda Kors-federationen, men till viss del även genom internationella enskilda organisationer. Sidas erfarenhet av samarbetet med genomförande organisationer är mycket god.

Trots svårigheter för de FN-organ och internationella organisationer som verkar i Nordkorea (till följd av brist på information, statistik och möjlighet att genomföra spontan uppföljning) är det viktigt att det humanitära biståndet fortsätter, för att krisen i landet inte ska fördjupas.

Sverige tillhör (enligt statistik från OCHA för år 2000) de sex största givarna vad avser humanitärt bistånd till Nordkorea (2 % av det totala humanitära biståndet till landet). År 2000 lämnade Sverige via Sida drygt 32 miljoner kronor i bistånd till landet. Därutöver allokerade WFP samma år ca 10 miljoner kronor av det totala svenska bidraget till organisationen till nödhjälp till utsatta grupper i Nordkorea.

Sverige har svarat på de sex appeller om katastrofbistånd till Nordkorea som FN gått ut med sedan år 1995. Appellen för Nordkorea år 2001 lanserades i Stockholm den 29 november 2000, under ledning av WFP:s direktör Catherine Bertini samt FN:s humanitära koordinator för Nordkorea. Årets appell uppgår till knappt 3,9 miljarder kronor. Det svenska stödet till appellen är 26 miljoner kronor.

Europeiska unionen har sedan 1995 varit en av de största biståndsgivarna till Nordkorea, och har bidragit med ca 180 miljoner euro. Biståndet inriktas bl.a. på livsmedelsdistribution och jordbruksinsatser. Implementering har skett genom WFP och enskilda organisationer.

Det fortsatta svenska humanitära biståndet till Nordkorea ska bidra till att undvika en fortsatt försämring av försörjnings- och hälsoläget samt förebygga hungersnöd. Fokus bör därför ligga på hälso- och livsmedelssäkerhetsinsatser, och därutöver kompletteras med insatser inom lokal kapacitetsutveckling och utbildning. En målsättning som såväl Sverige som Europeiska kommissionen har är att komplettera det humanitära biståndet med bistånd som kan leda till högre produktion.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.