Surrogatarrangemang i Sverige

Skriftlig fråga 2022/23:758 av Laila Naraghi (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-06-08
Överlämnad
2023-06-08
Anmäld
2023-06-09
Sista svarsdatum
2023-06-14
Svarsdatum
2023-06-21
Besvarad
2023-06-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Den 31 maj meddelade företrädare för två av regeringspartierna, Moderaterna och Liberalerna, på ett riksdagsseminarium att de vill se att det blir tillåtet med surrogatarrangemang i Sverige. Riksdagsseminariet handlade om utredningen Alla tiders föräldraskap. Utredaren har inte haft i uppdrag att utreda surrogatarrangemang. Seminariets organisatörer hade dock meddelat medverkande partier att frågan skulle lyftas upp på seminariet, så vi som var inbjudna var medvetna om detta.

Frågan om surrogatarrangemang är aktuell med anledning av EU:s föräldraskapsförordning. Den 25 maj var statssekreterare Mikael Kullberg (M) från Justitiedepartementet i civilutskottet för överläggning om förordningen och om Sveriges ståndpunkt. I förslaget till ståndpunkt nämnde regeringen över huvud taget inte surrogatarrangemang, trots den tydliga svenska lagstiftningen och det faktum att frågor kring surrogatarrangemang berörs i EU:s föräldraskapsförordning.

Vi socialdemokrater yrkade därför under utskottssammanträdet på ett tillägg till ståndpunkten som fick stöd av en majoritet i utskottet. Tillägget löd:

Därutöver är det angeläget att bevaka att unionsrättsakten inte innebär att surrogatarrangemang främjas, men att de barn som tillkommer inom sådana arrangemang tillförsäkras samma juridiska rättigheter som andra barn, inklusive rätten till sitt ursprung.

Utskottets ordförande konstaterade att det inte fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Statssekreteraren kvitterade att han hade uppfattat det som hade framförts men kommenterade inte närmare förslaget vi hade lagt fram och som hade utskottets stöd.

Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige. Efter en översyn 2016 beslutade riksdagen, på regeringens förslag, att behålla förbudet mot altruistiskt surrogatmoderskap inom svensk hälso- och sjukvård. Även inom ramen för ett system med altruistiskt surrogatmoderskap finns risk för påtryckningar och dold kommersialisering. Det saknas också tillräcklig kunskap när det gäller konsekvenser för barn som fötts efter surrogatarrangemang. Det är svårt att dra säkra slutsatser i frågan om hur ett tillåtande av surrogatmoderskap i Sverige skulle vara förenligt med principen om barnets bästa. Socialdemokraterna menar därför att försiktighetsprincipen fortsatt talar mot ett tillåtande av surrogatmoderskap i Sverige. Inom EU finns inga gemensamma regler för surrogatmoderskap. Som vi socialdemokrater skriver i vårt förslag till tillägg till den svenska ståndpunkten är det angeläget att barn som tillkommer inom surrogatarrangemang tillförsäkras samma juridiska rättigheter som andra barn, inklusive rätten till sitt ursprung.

Det föds barn via surrogatmoderskap som växer upp i vårt land. Det är viktigt att dessa barn får en trygg och bra uppväxt. Många av dessa barn har kommit till utanför Sveriges gränser. Även om surrogatmoderskap inte är tillåtet inom svensk hälso- och sjukvård är det angeläget att det finns ett kunskapsstöd för våra myndigheter när de ska hantera frågeställningar som rör barn som har kommit till via surrogatarrangemang, så att inga barn riskerar att hamna i kläm – inget barn ska vara utan rättsliga föräldrar. Därför utfäste vi socialdemokrater 2018 i vårt politiska hbtq-plus-program att vi ville att det tas fram ett kunskapsstöd som rör barn som har kommit till via surrogatarrangemang, så att svenska myndigheter vet hur de ska hantera dessa ärenden. I regeringsställning gav vi också under förrförra mandatperioden ett sådant uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), som därefter tog fram ett kunskapsstöd som nu finns på deras hemsida, där bland annat myndigheter och domstolar kan få tillgång till det. 

Med anledning av regeringspartiernas företrädares utsagor under förra veckan i riksdagen om surrogatarrangemang i Sverige samt otydligheten från regeringens sida i fråga om surrogatarrangemang vid civilutskottets sammanträde den 25 maj efterfrågar jag att regeringen klargör sin position. Därför vill jag ställa följande fråga till socialminister Jakob Forssmed: 

 

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder under mandatperioden för att tillåta surrogatarrangemang i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:758 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Ju2023/ 01406 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:758 av Laila Naraghi (S)
Surrogatarrangemang i Sverige

Laila Naraghi har frågat statsrådet Jakob Forssmed om han och regeringen avser att vidta åtgärder under mandatperioden för att tillåta surrogatarrangemang i Sverige. Frågan har överlämnats till mig.

Föräldraskap genom surrogatarrangemang är en fråga som rymmer flera komplicerade frågeställningar och intresseavvägningar, bland annat i förhållande till den födande kvinnan och barnet. Internationellt finns det inte heller någon samsyn i frågan om det bör vara tillåtet att bli förälder genom sådana arrangemang.

Att länder har olika regler om föräldraskap kan leda till olika problem för familjer i gränsöverskridande situationer. För att komma till rätta med dessa problem har EU-kommissionen lagt ett förslag till EU-förordning med internationellt privaträttsliga regler om föräldraskap. Förslaget gäller alla barn i EU – oavsett hur barnet blivit till eller hur barnets familj ser ut. Det innebär att förslaget till exempel omfattar barn till samkönade föräldrar och barn som tillkommit genom surrogatarrangemang. De här reglerna handlar alltså inte om vår nationella materiella föräldraskapslagstiftning. De handlar inte heller om att införa en möjlighet att genomföra surrogatarrangemang i Sverige. Förslaget syftar främst till att stärka barns grundläggande rättigheter i gränsöverskridande frågor om föräldraskap, bland annat barns rätt till familjeliv, identitet och icke-diskriminering, med barnets bästa i det främsta rummet.

Det fortsatta arbetet med föräldraskapsförordningen kommer kräva ett djupare resonemang kring förslagen utifrån barnkonventionen – innefattande bland annat barnets rätt att känna till sitt ursprung – och ett bredare barnrättsperspektiv. Barnets bästa är en övergripande och allmän princip som alltid ska komma i främsta rummet vid åtgärder som rör barn.

I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang i svensk hälso- och sjukvård. Det förekommer däremot att barn som tillkommit genom sådana arrangemang i utlandet växer upp i Sverige och jag delar Laila Naraghis inställning att det är angeläget att alla barn i Sverige har rättsliga företrädare. Det är ur allmän synpunkt angeläget att bevaka att vi har ett regelverk som utgår från barnets bästa och är förenligt med såväl barnkonventionen som Europakonventionen. I sammanhanget ska nämnas att Högsta domstolen har, baserat på bland annat de principer som Europakonventionen ger uttryck för, erkänt vissa utländska avgöranden om fastställande av moderskap efter surrogatarrangemang.

Att bli förälder är en viktig del av livet för många människor och numera finns det flera olika möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet i Sverige. Det pågår i dag inget arbete för att utöka dessa möjligheter ytterligare. I EU fortsätter de viktiga förhandlingarna om EU:s föräldraskapsförordning, alltjämt under det svenska ordförandeskapet. I övrigt på familjerättens område ligger mitt främsta fokus just nu på att bereda åtgärder som kan stärka barns rätt till en trygg uppväxt, fri från våld, med avstamp i de förslag som lämnats i betänkandet Tryggare hem för barn och som nu bereds i Regeringskansliet.

Stockholm den 21 juni 2023

Gunnar Strömmer

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.