Supermiljöbilspremien

Skriftlig fråga 2016/17:33 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

Supermiljöbilspremien infördes av alliansregeringen i syfte att öka incitamenten att köpa bilar med lägre klimatpåverkan. Det har varit en bra och framgångsrik åtgärd.

I väntan på det utlovade, men upprepade gånger försenade, bonus–malus-systemet har nuvarande regering valt att förlänga Alliansens supermiljöbilspremie. Det är i grunden positivt.

I budgetpropositionen för innevarande år avsatte regeringen 309 miljoner kronor för detta ändamål. I Moderaternas budgetförslag för 2016 avsatte vi 350 miljoner kronor. Prognoserna har pekat på en ökning och regeringen har i höständringsbudgeten föreslagit en ökning av anslaget med 180 miljoner kronor.

I budgeten för 2017 har regeringen föreslagit en ytterligare höjning till 700 miljoner kronor. Det innebär mer än en fördubbling jämfört med det ursprungliga förslaget för 2016 och en ökning på mer än 40 procent jämfört med prognosen för 2016. Det vore intressant för riksdagen att få ta del av det underlag som ligger till grund för regeringens bedömning att försäljningen av supermiljöbilar kommer att öka så mycket.

Alliansregeringen hade en teknikneutral definition av supermiljöbilen, innebärande att alla bilar med utsläpp lägre än 50 g/km omfattades. Nuvarande regering har dock valt att ändra definitionen så att enbart elbilar och laddhybrider omfattas, vilket missgynnar andra alternativ.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Vilket underlag ligger till grund för ministerns och regeringens bedömning att försäljningen av supermiljöbilar kommer att öka kraftigt och varför har regeringen valt en definition av supermiljöbilar som inte är teknikneutral?