Subventionering av kärnkraft
Skriftlig fråga 2011/12:16 av Holma, Siv (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-09-26
- Anmäld
- 2011-09-27
- Besvarad
- 2011-10-05
- Svar anmält
- 2011-10-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 september
Fråga
2011/12:16 Subventionering av kärnkraft
av Siv Holma (V)
till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)
Fennovoima i Finland har nyligen fått klartecken från Högsta förvaltningsdomstolen att bygga kärnkraftverk i Simo söder om Kemi alternativt i Pyhjoki söder om Uleåborg. Dessa reaktorer kommer att ligga fem mil respektive tio mil från Sverige. Förberedelserna för bygget börjar nästa år och det egentliga arbetet kommer i gång 2015. Kraftverket ska enligt planerna vara klart 2020.
Sveriges officiella position är att inte subventionera kärnkraften.
Det svenska statliga affärsbolaget, Svenska kraftnät, är en del i den nordiska elmarknaden. Det innebär bland annat att Svenska kraftnät måste säkra att nätet fungerar mellan Sverige och Finland. Av detta skäl byggdes en jätteledning mellan Forsmarks och Olkiluotos kärnkraftverk. Tre miljarder kronor kostar den jättelika elkabeln, som färdigställdes i somras och som ska göra elleveranser i både Sverige och Finland. När nu en ny kärnkraftreaktor byggs i Finland måste Svenska kraftnät följaktligen bygga en ny jätteledning mellan Sverige och Finland, en investering som måste bekostas av elkunderna och/eller av staten. Det är en investering som måste betraktas som en subventionering av kärnkraften.
Hur kommer närings- och energiministern att agera för att inte subventionering av byggnation av en ny jätteledning kommer till stånd när den nya kärnreaktorn i Finland ska inlemmas i den nordiska gränslösa elmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:16 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt
Svar på fråga
2011/12:16 Subventionering av kärnkraft
Statsrådet Anna-Karin Hatt
Siv Holma har frågat dåvarande närings- och energiminister Maud Olofsson hur hon kommer att agera för att inte subventionering av byggnation av en ny jätteledning kommer till stånd när den nya kärnreaktorn i Finland ska inlemmas i den nordiska gränslösa elmarknaden.
Frågan har överlämnats till mig.
Målet för elmarknadspolitiken är en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Det innebär en strävan mot effektivt utnyttjande av resurser och effektiv prisbildning. På nordisk nivå är målet också en gemensam slutkundsmarknad. För att uppnå detta måste strukturella flaskhalsar i det nordiska elnätet byggas bort. De nordiska stamnätsoperatörerna har nu gemensamt identifierat ett begränsat antal nätprojekt som bedömts vara av särskilt stor betydelse för den nordiska elmarknadens funktion.
Det kan också vara relevant att påminna om att Sverige står bakom EU:s fördrag som bland annat slår fast att varje medlemsstat själv beslutar om sitt val av energikällor, liksom att medlemsstaterna ska verka för sammankopplade energinät.
Jag har således inga planer på att ändra ståndpunkt i vare sig fråga om värdet av integrerade elmarknader, eller principen om att varje land själv beslutar om sitt val av energikällor.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.