Styrmedlens effekt på uppsatta utsläppsmål

Skriftlig fråga 2020/21:925 av Thomas Morell (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-09
Överlämnad
2020-12-09
Anmäld
2020-12-10
Svarsdatum
2020-12-16
Sista svarsdatum
2020-12-16
Besvarad
2020-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Med bonus–malus-systemet avser regeringen att styra över fordonsparken till mer klimatneutrala fordon. Tanken är god, men resultatet lär i väsentlig del fördröjas.

Att vi måste arbeta aktivt för att nå klimatmålen står utom allt tvivel. Dock är det många faktorer som ska samverka för att nå fullt resultat med en utbyggnad av exempelvis elektriska fordon. Enligt expertisen är tidshorisonten tio år innan utbyggnaden av elnätet och infrastrukturen för laddning är dimensionerade och klara för att klara omställningen. För att nå målen om minskade utsläppsnivåer måste bilparkens medelålder sänkas från dagens 18 till åtminstone 11 år. En sådan föryngring av bilparken skulle innebära en sänkning av koldioxidutsläppen med 404 000 ton årligen.

Den senaste statistiken och de prognoser som fordonsbranschen presenterar visar att utbytestakten i den svenska fordonsparken har bromsat in. När äldre bilar blir kvar i trafik längre än vad som är miljö- och säkerhetsmässigt godtagbart blir miljömålen allt svårare att uppnå. I dag är 44 procent av bilparken äldre än 11 år, vilket motsvarar 2,2 miljoner bilar.

Utbytestakten för bilparken ligger runt 17 år, och det är utifrån det perspektivet man måste agera för en snabbare utbytestakt.

Att straffbeskatta nya och bränsleeffektiva personbilar och lätta lastbilar med modern reningsteknik blir därför kontraproduktivt i arbetet med att reducera koldioxidutsläppen. Att fordonsparken i allt större utsträckning behöver elektrifieras är nog de flesta på det klara med, men vägen dit är trots allt ganska lång, och den tiden finns inte. Parallellt med utbyggnaden av den elektriska fordonsparken måste även andra lösningar till för att vi ska klara utsläppsmålen.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Hur resonerar ministern och regeringen kring de olika styrmedlens inverkan när det gäller att nå de uppsatta utsläppsmålen, och vilka åtgärder kan vi förvänta oss på skatteområdet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:925 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på fråga 2020/21:925 av Thomas Morell (SD)
Styrmedlens effekt på uppsatta utsläppsmål

Thomas Morell har frågat mig hur jag och regeringen resonerar kring hur de olika styrmedlen för inrikes transporter inverkar när det gäller att nå de uppsatta utsläppsmålen, och vilka åtgärder som Sverige kan förvänta sig på skatteområdet.

Etappmålet för inrikes transporter innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU ETS) senast 2030 ska ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010.

Transporternas växthusgasutsläpp har minskat över tid. Reduktionsplikten för inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, bonus–malussystemet samt EU:s kommande utsläppskrav på nya fordon gör att Sverige närmar sig målet för inrikes transporter. Mer styrning kommer dock behövas för att nå hela vägen fram, framförallt inom transporteffektivitet, elektrifiering, energieffektivitet och biodrivmedelsproduktion.

Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2021 bl.a. aviserat skärpta nivåer inom reduktionsplikten, ett nytt stöd för laddinfrastruktur för tunga transporter, en förenklad och förstärkt miljöstyrning i bonus–malussystemet, möjliggjort för investeringar i bioraffinaderier och vätgasproduktion genom industriklivet, tillfört stöd till biogasproduktion, förlängt och vidareutvecklat miljökompensationen för godstransporter på järnväg och föreslagit satsningar på underhåll av järnväg.

Transportsektorn har goda förutsättningar att minska utsläppen och regeringen kommer fortsätta arbetet med att minska utsläppen i alla sektorer inklusive vägtransporter.

Stockholm den 16 december 2020

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.