Styrmedel för att nå Sveriges klimatmål för 2030 och 2040
Skriftlig fråga 2024/25:532 av Joakim Järrebring (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-02
- Överlämnad
- 2024-12-03
- Anmäld
- 2024-12-04
- Svarsdatum
- 2024-12-11
- Besvarad
- 2024-12-11
- Sista svarsdatum
- 2024-12-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Av Konjunkturinstitutets senaste rapport framgår att nuvarande styrmedel är otillräckliga för att Sverige ska nå sina klimatmål för 2030 och 2040 och att ytterligare åtgärder krävs.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Givet att en styrmedelsutredning väntas bli klar strax före nästa val, avser statsrådet att införa nödvändiga styrmedel tidigare för att säkerställa att klimatmålen nås, eller anser statsrådet att åtgärder efter 2027 är tillräckliga för att undvika fördyringar och förseningar i omställningen?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:532 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:532 Styrmedel för att nå Sveriges klimatmål för 2030 och 2040
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:532 av Joakim Järrebring (S)
Styrmedel för att nå Sveriges klimatmål för 2030 och 2040
Joakim Järrebring har frågat mig om jag avser att införa nödvändiga styrmedel innan styrmedelsutredningen väntas bli klar för att säkerställa att klimatmålen nås, eller om jag anser att åtgärder efter 2027 är tillräckliga för att undvika fördyringar och förseningar i omställningen.
EU:s klimatpolitik ritar om kartan för den svenska klimatpolitiken. Sedan våra nationella klimat- och etappmål beslutades 2017, har ny EU-lagstiftning och nya klimatmål på EU-nivå tillkommit och förändrat klimatpolitiken i grunden. Vi har i nuläget två uppsättningar ambitiösa mål vilket försvårar en effektiv styrning. Regeringen har därför aviserat att Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att se över utformningen av Sveriges nationella etappmål för 2030, så att det bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU och styr effektivt mot det långsiktiga målet om nettonollutsläpp senast 2045 och negativa utsläpp därefter.
Regeringen fattade den 25 oktober beslut om kommittédirektiven till den så kallade Styrmedelsutredningen (dir. 2024:98). Utredningen ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt och för att nå det långsiktiga nationella klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet.
Av budgetpropositionen för 2025 framgår att regeringens samlade förslag innebär att ESR-åtagandet för 2030 beräknas nås. I Klimatredovisningen har regeringen redogjort för de beräkningar och antaganden som ligger till grund för denna bedömning. Jag understryker att det finns osäkerheter i den bedömningen, bland annat vad gäller utvecklingen av drivmedelsanvändningen och LULUCF-sektorn. Regeringen följer utvecklingen noga och om det visar sig att det finns behov av ytterligare åtgärder för att uppnå målen så är detta självklart något vi kommer behöva hantera. En avgörande komponent för en effektiv klimatpolitik handlar om att löpande utvärdera effekterna av de åtgärder man genomför, och vara beredd att justera och vässa till dessa för att de ska bli ännu mer träffsäkra. Det kommer regeringen alltid att vara beredd att göra.
Stockholm den 11 december 2024
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.