studiestöd efter utlandspraktik

Skriftlig fråga 1998/99:95 av Danestig, Britt-Marie (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-11-23
Anmäld
1998-11-30
Besvarad
1998-12-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:95 av Britt-Marie Danestig (v) till utbildningsministern om studiestöd efter utlandspraktik

den 23 november

Studenters möjlighet att studera och även praktisera utomlands bedöms av de flesta som mycket viktig.

Lagstiftningen är dock utformad så att studenterna på ett olyckligt sätt kan hamna i kläm mellan folkbokföringslagen och studiestödsförordningen.

Folkbokföringslagen § 20 säger att man inte får vara folkbokförd i Sverige om man arbetar mer än ett år i annat land. Det spelar inte någon roll om man vistas utomlands för att skaffa sig erforderlig praktik inför fortsatta studier. Studiestödsförordningen 4 kap. § 16 säger att lån endast beviljas till svensk medborgare som varit folkbokförd i Sverige de senaste två åren före lånet.

För en begränsad grupp studenter kan följande hända. En student kan på uppmaning av sin hemkommun folkbokföra sig i det land där hon/han skaffar sig nödvändig praktik. Om praktiken inte är slutförd inom ett år kommer CSN enligt huvudregeln att avslå studentens ansökan om studiemedel för fortsatta studier.

Det bör också noteras att CSN:s beslut inte kan överklagas.

Jag vill fråga utbildningsministern:

Kommer utbildningsministern att beakta problemet i förslaget till utformning av det nya studiestödet som är aviserat till våren 1999?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:95 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros

Svar på fråga 1998/99:95 om studiestöd efter utlandspraktik
    Utbildningsminister Thomas Östros

den 3 december

Britt-Marie Danestig har frågat mig om jag vid utformningen av det nya studiestödssystemet kommer att beakta studenters möjlighet att studera och praktisera utomlands utan hinder av gällande regler kring folkbokföringen.

Krav på folkbokföring uppställs i olika författningar. Enligt bestämmelser i folkbokföringslagen gäller som huvudregel att den person avregistreras som regelmässigt tillbringar sin dygnsvila utom landet mer än ett år. Den som t.ex. praktiserar eller studerar i utlandet under längre tid än ett år kommer alltså normalt inte längre att vara folkbokförd i Sverige.

Enligt studiestödsförordningen krävs bl.a. att den studerande skall ha varit folkbokförd i Sverige under de senaste två åren för att få studiestöd för studier utanför Norden. Bakgrunden till folkbokföringskravet är att svenska medborgare, som aldrig har haft eller inte längre har en anknytning till Sverige, inte heller bör ha rätt till svenskt studiestöd för studier utom riket.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, anger i sina föreskrifter och allmänna råd att undantag i vissa fall kan göras från kravet på folkbokföring. Skälet är att även den som vistas utom riket kan ha kvar en nära anknytning till Sverige. Då studier bedrivs utomlands under en längre tid än ett år och studiestöd söks för fortsatta studier, görs t.ex. inte någon förnyad prövning mot folkbokföringsreglerna. Om en studerande gör ett uppehåll i studierna på grund av t.ex. sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet eller liknande skäl bortser CSN från folkbokföringsreglerna. Kortare uppehåll av andra skäl godtas också efter prövning i varje enskilt fall.

CSN:s praktiska tillämpning får anses vara förhållandevis generös. Vissa förändringar kan bli aktuella i anslutning till omläggningen till ett nytt studiestödssystem. I sådant fall ankommer det på regeringen att utfärda bestämmelser i studiestödsförordningen. Frågan om folkbokföringsreglerna faller utanför mitt ansvarsområde.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.