Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

studier i kombination med deltidssjukskrivning

Skriftlig fråga 2002/03:505 av Larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-11
Inlämnad
2003-02-11
Besvarad
2003-02-19
Svar anmält
2003-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 februari

Fråga 2002/03:505

 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Hans Karlsson om studier i kombination med deltidssjukskrivning

Med anledning av det av ministern lagda förslaget om att deltidssjukskrivning ska vara det normala och heltidssjukskrivning undantaget är det viktigt att påtala behovet av ändrade regler vad gäller kombinationen sjukskrivning och studier.

Vid en deltidssjukskrivning på exempelvis 50 % är man berättigad till studiemedel på 50 %. Enligt försäkringskassans regler är sjukpenningen vilande under studietiden om man inte har några arbetsinkomster vid sidan av sina studier. Den deltidssjukskrivne betraktas alltså paradoxalt nog som deltidsarbetslös, men är inte berättigad till a-kassa för den tid man inte studerar då han eller hon ju inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Möjlighet till studier på deltid vid sjukdom kan påskynda tillfrisknandet, korta rehabiliteringstiden och ge nya yrkesmöjligheter till gagn för den enskilda människan men också för samhället.

Det är av största vikt att de hinder som i dag finns för att kombinera studier med deltidssjukskrivning snabbt undanröjs och att studiemedel kan erhållas också för deltidsstudier i kombination med deltidssjukpenning.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta att man ska kunna kombinera deltidssjukskrivning med deltidsstudier?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:505 besvarad av Hans Karlsson

den 19 februari

Svar på fråga 2002/03:505 om studier i kombination med deltidssjukskrivning

Statsrådet Hans Karlsson

Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta att kunna kombinera deltidssjukskrivning med deltidsstudier.

Reglerna om att skydda en tidigare sjukpenninggrundande inkomst (SGI) har utvecklats efter hand sedan lagen (1962:381) om allmän försäkring infördes. För närvarande består systemet av två principiellt olika lösningar. Den ena lösningen innebär att vid till exempel arbetslöshet har den försäkrade @ om han eller hon skulle insjukna under sådan tid @ rätt till sjukpenning baserad på den tidigare SGI:n. Den andra lösningen innebär att en försäkrad som studerar och under denna tid uppbär till exempel studiestöd har rätt att få sin tidigare SGI "vilande" under studietiden. Om han eller hon under studietiden skulle insjukna tillfälligt baseras sjukpenningen i sådana fall på eventuell arbetsinkomst under studietiden, så kallad studietids-SGI. Om personen på grund av ett längre sjukfall emellertid måste avbryta studierna aktiveras den "vilande" SGI:n.

För studerande som uppbär studiestöd finns dessutom särskilda regler inom studiesystemets ram i samband med sjukdom. Reglerna som finns i studiestödslagen innebär att den studerande får behålla studiestödet under den tid han eller hon är sjuk och inte kan studera alls. En förutsättning är att sjukanmälan görs till och godkänns av försäkringskassan. Om sjukperioden varar längre tid än 30 dagar kan del av studieskulden som avser sjukperioden avskrivas i efterhand.

Ett särskilt problem kan uppstå när en person till exempel kombinerar halv sjukskrivning med halvt studiestöd.

Den 29 november 2001 tillsatte regeringen en särskild utredare som ska se över reglerna om bland annat skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst (dir. 2001:104 och dir. 2002:118). Utredaren ska föreslå grundläggande principer för rätten att behålla SGI under tid då förvärvsarbete inte utförs. Utredaren ska i förslagen särskilt uppmärksamma regelsystemets effekter för personer som på grund av nedsatt studieförmåga vill kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2003.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.