Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

studiemedelssystemet

Skriftlig fråga 2001/02:888 av Ahlqvist, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-14
Anmäld
2002-03-19
Besvarad
2002-03-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 mars

Fråga 2001/02:888

 av Birgitta Ahlqvist (s) till utbildningsminister Thomas Östros om studiemedelssystemet

Det nuvarande studiemedelssystemet utgör i många fall ett hinder för det livslånga lärandet. En person som studerar till sjukgymnast, sjuksköterska eller liknande och sedan vill fortsätta att utbilda sig till läkare kan inte av ekonomiska skäl göra detta, eftersom den totala studietiden överstiger tolv terminer. Detta är knappast rimligt, inte minst med tanke på att läkarbristen i landet är stor.

Jag vill fråga utbildningsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att ett livslångt lärande inte förhindras av studiemedelssystemet.

Svar på skriftlig fråga 2001/02:888 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 20 mars

Svar på fråga 2001/02:888 om studiemedelssystemet

Utbildningsminister Thomas Östros

Birgitta Ahlqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ett livslångt lärande inte förhindras av studiemedelssystemet.

Den 1 juli 2001 infördes ett reformerat studiestöd. Det innebär bl.a. att bidragsdelen höjdes med ca 500 kr per månad och att fribeloppet, gränsen för hur stora inkomster en student får ha utan att studiestödet reduceras, höjdes kraftigt från 54 900 kr till 92 250 kr per år (beloppen avser 2001). Dessutom blev studiestödet pensionsgrundande. Detta är en av regeringens största reformer under denna mandatperiod som kostar 4 miljarder kronor per år. Sveriges med internationella mått generösa studiestöd har därigenom blivit ännu mer förmånligt.

I samband med att studiestödet förbättrades i en rad avseenden stramades också reglerna upp och blev tydligare. Huvudregeln är fortfarande att studiemedel lämnas för högst 240 veckor (tolv terminer) vid studier på eftergymnasial nivå. Tidigare kunde studiemedel lämnas under längre tid om det fanns särskilda skäl. I det nya studiemedelssystemet ändrades dispensregeln så att det krävs synnerliga skäl, som exempelvis funktionshinder, för att kunna få studiestöd för mer än tolv terminer. Alla högskolans utbildningar ryms inom tolvterminsgränsen. Ytterst få studenter studerar så länge att de slår i taket. Samtidigt har generösa övergångsregler införts för dem som påbörjade sin utbildning före 1 juli 2001.

En central princip i det nya studiestödssystemet är att göra det möjligt för studenterna att undvika en alltför stor skuldbörda, vilket var ett stort problem i det tidigare systemet. Personer med alltför stor skuld har svårt att återbetala hela sin låneskuld. Eftersom de totala resurserna är begränsade har regeringen dessutom bedömt att det är viktigare att ge fler personer möjlighet att studera än att låta vissa studera fler terminer.

Beslutet om längsta tid för studier med studiemedel togs med brett stöd i riksdagen och det är inte aktuellt att riva upp detta beslut.

Inom vuxenutbildningsområdet har regeringen i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) presenterat förslag till förbättringar av möjligheterna till studier senare i livet. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag. Bl.a. beslutade riksdagen att ett nytt riktat statsbidrag för kommunal vuxenutbildning ska införas den 1 januari 2003. Statsbidraget beräknas ge totalt 47 000 utbildningsplatser i kommunerna. I propositionen beskrivs även principerna för ett framtida rekryterande bidrag för vuxenstudier, motsvarande 100 eller 122,5 % av studiemedelsbeloppet. Regeringen avser att under denna vecka för riksdagen presentera ett förslag till detaljutformning av detta rekryteringsbidrag.

I det kunskapssamhälle som håller på att utvecklas blir det livslånga lärandet en nödvändighet för alla människor. Vi måste vara öppna för att inhämta nya kunskaper hela livet. Det måste därför finnas en helhetssyn på utbildningsväsendet som möjliggör studier oavsett var i livet man än befinner sig. Av denna anledning kommer också universitet och högskolor att bli skyldiga att bedöma sökandes åberopande s.k. reella kompetens. Att tillvarata den kompetens människor tillägnat sig vid sidan av det formella utbildningssystemet innebär också att utbildningstiden för den enskilde kan komma att kortas av.

Ansvaret för att finansiera det livslånga lärandet kan dock inte enbart bäras av statsmakterna. Arbetsgivarna har också ett ansvar, liksom den enskilde. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att skapa ett system för finansiering av individuell kompetensutveckling som kan komplettera den kompetensutveckling som arbetsgivaren ansvarar för såväl som möjligheten till arbetsmarknadsutbildning och studier inom det reguljära utbildningsväsendet med studiestöd.

Mot bakgrund av ovanstående avser jag inte att vidta några åtgärder med anledning av Birgitta Ahlqvists fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.