studiemedel
Skriftlig fråga 2001/02:1362 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-19
- Besvarad
- 2002-07-03
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 juni
Fråga 2001/02:1362
av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om studiemedelEn majoritet av landets högre lärosäten upplever att den nya hårdare tidsgränsen för studiemedel är ett problem för många studenter. De skärpta bestämmelserna infördes i juli förra året och innebär att det numera i praktiken är mycket svårt att få dispens från regeln om att studiemedel utbetalas under endast tolv terminer.
De stränga dispensreglerna slår särskilt hårt mot dem som läser vid långa utbildningar. Det gäller bl.a. dem som studerar för att bli läkare, jurister och gymnasielärare. Många av dem riskerar att tvingas avbryta sina studier eftersom det ekonomiska stödet till dem dras in.
Folkpartiet har vid flera tillfällen motionerat om en återgång till mer generösa dispensregler för dem som seriöst och målmedvetet bedriver studier. Hittills har socialdemokraterna i riksdagen avvisat sådana förslag.
Mot bakgrund av de nya uppgifterna från Högskoleverket vill jag fråga utbildningsministern om han är beredd att ompröva sin inställning och vidtaga åtgärder för att det ska bli lättare att få dispens från den s.k. tolvterminersregeln.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1362 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:1362 om studiemedel
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulf Nilsson har frågat mig om jag är beredd att ompröva min inställning och vidtaga åtgärder för att det ska bli lättare att få dispens från den s.k. tolvterminersregeln.
Den 1 juli 2001 infördes ett reformerat studiestöd som innehåller en rad olika förbättringar för de studerande. Reformen är en av regeringens största under denna mandatperiod till en kostnad av 4 miljarder kronor per år. Sveriges, med internationella mått mätt, generösa studiestöd har därigenom blivit ännu mer förmånligt.
En central princip i det nya studiestödssystemet är att göra det möjligt för de studerande att undvika en alltför stor skuldbörda, vilket var ett stort problem i det tidigare systemet. Personer med alltför stor skuld har svårt att återbetala hela sin studieskuld. Eftersom de totala resurserna är begränsade har regeringen dessutom bedömt att det är viktigare att ge fler personer möjlighet att studera än att låta vissa studera fler terminer.
Det är mycket viktigt med informationsinsatser till de studerande, vilket även Högskoleverket tar upp i sin rapport över lärosätenas synpunkter på studiestödssystemet. Högskoleverket konstaterar bl.a. att inte minst lärosätena måste ta en stor del av ansvaret för information till sina studenter.
Likaså är det mycket viktigt att studiestödsreformen följs upp och utvärderas, men enligt min bedömning är det för tidigt att redan nu dra några mer långtgående slutsatser. Det är Centrala studiestödsnämnden (CSN) som har regeringens uppdrag att följa reformen och analysera dess effekter.
Hela studiestödsreformen fattades med brett stöd i riksdagen. Folkpartiet reserverade sig t.ex. inte mot beslutet om längsta tid för studier med studiemedel.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.