studielån
Skriftlig fråga 2001/02:640 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-01
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 februari
Fråga 2001/02:640
av Rosita Runegrund (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om studielånFrån stat och kommun kommer ofta uppmaningen att medborgare över 50 år bör satsa på att utbilda sig, en uppmaning som det finns all anledning att sluta upp bakom. Men om personer över 50 ska kunna ta uppmaningen på allvar krävs också att det finns förutsättningar för det i form av utbildningsplatser och goda finansieringsmöjligheter.
Det finns en del förfärande exempel där personer som vill studera inte ges möjligheten på grund av för hög ålder. Som exempel kan nämnas en 51-åring från Västsverige som sökt och kommit in på omvårdnadsprogrammet. Programmet sträcker sig över tre terminer. 51-åringen blev beviljad studielån för de två första terminerna. Men när han sökte studielån för den tredje terminen fick han avslag med hänvisning till att han var för gammal. Han kan således inte slutföra sin utbildning. Förutom detta har han ett studielån för de två första terminerna, ett lån som han tagit till ingen nytta.
Med tanke på att vården och omsorgen är i stort behov av personal @ inte minst män @ är det orimligt att 51-åringen ska förhindras att avsluta sin utbildning.
51-åringen är ett exempel, men det finns gott om liknande fall runt om i landet. Personer i 50-årsåldern och uppåt som vill utbilda sig, men som inte ges möjlighet på grund av CSN:s regler.
Vad avser ministern göra för att personer i 50-årsåldern och uppåt ska kunna beviljas studielån och studiebidrag för att slutföra sina utbildningar?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:640 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 6 februari
Svar på fråga 2001/02:640 om studielån
Utbildningsminister Thomas Östros
Rosita Runegrund har frågat vilka åtgärder jag avser vidta för att personer i 50-årsåldern och uppåt ska kunna beviljas studielån och studiebidrag för att slutföra sina utbildningar.
Sverige har ett av världens mest förmånliga studiestödssystem. Det reformerade studiestödssystemet som trädde i kraft den 1 juli förra året förstärker denna position. Reformeringen av studiestödssystemet innebär t.ex. att åldersgränsen för att kunna beviljas studiemedel har höjts från 45 till 50 år. Under vissa förutsättningar kan bidragsdelen i studiemedlet lämnas från 51 till 55 års ålder under maximalt 120 veckor (tre år) till den som deltar i yrkesinriktad utbildning inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft.
En bärande princip i det nya studiestödssystemet är att studielån ska kunna betalas tillbaka. Därför bör en alltför stor skuldbörda för den studerande undvikas. Det är sålunda nödvändigt med vissa begränsningar av antalet terminer som den enskilde kan få studiemedel. Om de över 50 år skulle få ta studielån skulle de få en alltför kort återstående återbetalningsperiod. För att minimera riskerna för en alltför betungande återbetalningsbörda för den enskilde är lånemöjligheten begränsad. Samhällets resurser är också begränsade, varför en prioritering måste göras. Riksdagen har ställt sig bakom denna bedömning och kristdemokraterna hade då ingenting att invända.
Inom vuxenutbildningsområdet har regeringen lagt fram propositionen Vuxnas lärande (prop. 2000/01:72) som innehåller förslag till förbättringar av möjligheterna till studier senare i livet. Riksdagen beslutade i maj 2001 bl.a. att ett nytt riktat statsbidrag för kommunal vuxenutbildning ska införas från den 1 januari 2003. Statsbidraget beräknas för 54 000 utbildningsplatser under perioden 2003@2005. Vidare beslutades att ett nytt vuxenstudiebidrag införs inom det nya studiemedelssystemets ram, motsvarande 100 eller 122,5 % av studiemedelsbeloppet. Detta bidrag ska kunna lämnas till personer som saknar treårig gymnasieutbildning, är mellan 25 och 50 år och är arbetslösa eller riskerar arbetslöshet eller som har vissa funktionshinder. Bidraget kan beviljas för utbildning på grundskole- eller gymnasienivå under högst 50 veckor utöver den tid som gäller för studiemedel i övrigt på den aktuella nivån. För varje kommun ska en ekonomisk ram beräknas för stödet. Under mars månad avser regeringen att lämna förslag till riksdagen om detaljutformningen.
Det livslånga lärandet är en utbildningspolitiskt central fråga. I det kunskapssamhälle som håller på att utvecklas blir det livslånga lärandet en nödvändighet för alla människor. Det måste därför finnas en helhetssyn på utbildningsväsendet som möjliggör studier oavsett var i livet man än befinner sig.
Ansvaret för att finansiera det livslånga lärandet kan dock inte enbart bäras av statsmakterna. Arbetsgivarna har också ett ansvar, liksom den enskilde. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att skapa ett system för finansiering av individuell kompetensutveckling som kan komplettera den kompetensutveckling som arbetsgivaren ansvarar för såväl som möjligheten till arbetsmarknadsutbildning och studier inom det reguljära utbildningsväsendet med studiestöd.
Mot denna bakgrund avser jag inte i nuläget att vidta några åtgärder med anledning av Rosita Runegrunds fråga.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.