studielån för långa utbildningar
Skriftlig fråga 2000/01:1 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-09-18
- Anmäld
- 2000-09-26
- Besvarad
- 2000-09-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1
av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om studielån för långa utbildningarMed det nya studiestödssystemet blir det enligt CSN omöjligt att bevilja dispens från tolvmånadersregeln annat än vid sjukdom. Följden blir att t.ex. en sjuksköterska inte kan få lån för att utbilda sig till läkare. Enligt min uppfattning har Sverige inte råd att avvara den kompetens som finns bland många människor som efter framgångsrika studier påbörjar ännu en studieväg. En möjlighet vore att avskriva viss del av skulden efter avlagda examina och en annan att införa dispensmöjlighet för den som målmedvetet genomför studier med lyckat resultat.
Min fråga blir därför om utbildningsministern avser att vidta några åtgärder för att möjliggöra att studerande i vissa fall ska kunna få studiestöd en längre period än tolv månader.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2000/01:1 om studielån för långa utbildningar
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulf Nilsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att möjliggöra att studerande i vissa fall ska kunna få studiestöd en längre period än tolv terminer.
Jag vill inledningsvis säga att vi i Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. När det nya studiestödssystemet träder i kraft, den 1 juli 2001, kommer systemet att bli ännu mer förmånligt. Detta i form av en höjd bidragsdel, pensionsrätt och en rejält höjd gräns för hur mycket en student kan tjäna vid sidan om studierna utan att studiemedlen reduceras.
I det nya studiestödssystemet är huvudregeln, precis som i det nuvarande, att studiemedel beviljas för högst tolv terminer eller högst 240 veckor som det uttrycks i studiestödslagen. Möjligheten till dispens har däremot skärpts jämfört med nuvarande system, ett beslut som för övrigt stöddes av Folkpartiet när riksdagen antog det nya studiestödssystemet i december förra året. Centerpartiet lade förslag om att gränsen skulle sänkas från nuvarande tolv terminer.
Skälen till förslaget om skärpta regler för dispens för förlängd studietid, vilket har redovisats i studiestödspropositionen, är bl.a. att en alltför stor skuldbörda för den studerande bör undvikas. Det är därför rimligt med begränsningar i antalet terminer med studiemedel. I det nya systemet kommer det inte att finnas möjligheter till studiemedel under förlängd studietid annat än om det finns synnerliga skäl, såsom funktionshinder eller andra mycket speciella omständigheter. Vad som kan anses vara synnerliga skäl blir CSN:s och den nya överklagandemyndighetens uppgift att avgöra. Samtliga högskoleutbildningar ryms dock inom de 240 veckor som studiemedel kan ges för.
De studenter som har påbörjat en utbildning med studiemedel i det nuvarande systemet och som fortsätter att ta studiemedel i det nya systemet kan få studiemedel enligt gällande bestämmelser @ med dess generösare dispensregel @ under ytterligare några år, dock längst t.o.m. den 30 juni 2003. Det kan vara rimligt att även andra studenter som har förutsatt dispens men inte slutför sin utbildning inom den tiden bör ha möjlighet att göra det med fortsatta studiemedel. Det kan bli aktuellt att se över dispensreglerna för just dessa studenter.
För dem som påbörjar sina studier i det nya systemet ska dock de av riksdagen i december 1999 beslutade reglerna för dispens gälla.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.