studerandes försörjning
Skriftlig fråga 1999/2000:1303 av Wälivaara, Erling (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-10
- Besvarad
- 2000-08-24
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 augusti
Fråga 1999/2000:1303
av Erling Wälivaara (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om studerandes försörjningEnligt en ny rapport från Kommunförbundet tvingades landets kommuner under förra året att betala ut mellan 750 och 900 miljoner kronor i form av socialbidrag till studerande. Många studenter tvingas att söka socialbidrag under sommaruppehållet eftersom studiestödet från våren inte räcker och det uppstår ett glapp mellan studiestöd och kommande lön från sommararbete. Det är helt felaktiga signaler från samhället till studenterna när de måste leva på socialbidrag under stora delar av sommarmånaderna!
Kommunförbundets rapport visar klart att nuvarande studiestödssystem inte är tillfredsställande eftersom den inte tar hänsyn till studenternas helhetssituation och försörjningsbörda.
Det är mycket olyckligt att inte heller det nya studiestödssystemet, som träder i kraft vid halvårsskiftet 2001, tar hänsyn till studenternas helhetssituation.
Min fråga till utbildningsministern är:
Vad avser utbildningsministern göra för att underlätta för studenterna så att de inte ska behöva leva på socialbidrag under sommarmånaderna?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1303 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 1999/2000:1303 om studerandes försörjning
Utbildningsminister Thomas Östros
Erling Wälivaara har frågat mig vad jag avser göra för att underlätta för studenterna så att de inte ska behöva leva på socialbidrag under sommarmånaderna. Jag tolkar frågan som att den avser högskolestuderande med studiemedel.
Studiemedlen syftar till att ge den studerande en rimlig levnadsnivå under studietiden. Studiemedel utgår med drygt 7 100 kr per månad, i normalfallet under nio månader per år. Under de övriga tre månaderna av året förväntas den studerande försörja sig själv. Många studerande försörjer sig då genom förvärvsarbete.
Den bärande principen är således att studiestöd utges under studietiden. Då studier inte bedrivs utgår inte studiestöd. I studiestödspropositionen 1999/2000:10 framhölls att studiemedelssystemet är tänkt att fungera tillsammans med andra trygghetssystem. Studerande som inte kan få arbete eller annan försörjning under sommaren har således liksom alla andra rätt att söka socialbidrag. Socialbidrag är en kommunal angelägenhet och prövas individuellt.
En ändring av den bärande principen, om att studiestöd endast ska utges under studietid, skulle förutom stora statsfinansiella konsekvenser även innebära att den studerandes skulder skulle öka med cirka en tredjedel om denne tar lån under den studiefria tiden. Motivet för att reformera studiestödssystemet var bl.a. att minska skuldsättningen för den studerande. Den nyligen av riksdagen beslutade studiestödsreformen innebär ingen ändring av regelverket i fråga om studiestödsberättigande tid. Däremot ingår en rad åtgärder som torde påverka studenternas ekonomi positivt. Bland dessa kan nämnas en höjd bidragsdel, pensionsrätt och en rejält höjd gräns för hur mycket man får tjäna vid sidan om studierna utan att studiemedlen reduceras. Denna gräns, kallad fribeloppsgränsen, höjs från 54 900 kr till 91 500 kr per år i 2000 års prisnivå.
Mot denna bakgrund har jag inte för avsikt att föreslå några ändringar i den nyligen beslutade studiestödsreformen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.