Studentinflytandet på Sveriges högskolor och universitet
Skriftlig fråga 2010/11:105 av Andersson, Phia (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-24
- Anmäld
- 2010-11-25
- Besvarad
- 2010-12-01
- Svar anmält
- 2010-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2010/11:105 Studentinflytandet på Sveriges högskolor och universitet
av Phia Andersson (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Vid kårobligatoriets avskaffande uttryckte vi socialdemokrater vår oro för att studentinflytandet skulle minska i takt med att kårerna tappade medlemmar. Vi befarade att färre medlemmar både skulle försämra representativiteten och urholka kårernas ekonomi – och därmed försvaga deras möjligheter att tillvarata studenternas intressen.
Att ett oförändrat studentinflytande skulle kosta pengar var alla överens om. Regeringen valde dock att inte finansiera förändringen till mer än en fjärdedel av vad som behövdes.
Studentkårerna har enligt uppgift i tidningen Studentliv halverat sina medlemstal. Även om det finns stora geografiska och även ämnesvisa skillnader så handlar det totalt sett om ett medlemsras. På högskolan i Skövde är exempelvis endast nio procent av studenterna nu medlemmar i kåren.
Mot bakgrund av att utvecklingen blev så som många befarade så är min fråga hur utbildningsministern avser att förbättra studenternas möjligheter till inflytande på Sveriges högskolor och universitet.
Svar på skriftlig fråga 2010/11:105 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2010/11:105 Studentinflytandet på Sveriges högskolor och universitet
Utbildningsminister Jan Björklund
Phia Andersson har frågat mig hur jag avser att förbättra studenternas möjligheter till inflytande på Sveriges högskolor och universitet.
Låt mig till en början betona att studentinflytandet är mycket viktigt för utvecklingen vid våra lärosäten.
Som framgår av propositionen Frihet och inflytande – kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) är syftet med det statliga stödet att möjliggöra en infrastruktur för studentinflytande. Det har aldrig varit regeringens avsikt att fullt ut finansiera all verksamhet som studentkårerna bedriver. Det är i stället studenternas engagemang som måste vara den drivande kraften och som avgör hur starkt studentinflytandet blir. Här har såväl studenterna själva som universitet och högskolor ett stort ansvar för att tillvarata engagemanget. Jag tror därför inte att en verksamhet som bygger på statsbidrag automatiskt leder till att fler studenter väljer att vara medlemmar i en studentkår.
Det är viktigt att betona att avskaffandet av kårobligatoriet inte har inneburit någon förändring av studenternas formella rätt till inflytande vid universitet och högskolor. Jag kommer däremot noga att fortsätta följa effekterna av kårobligatoriets avskaffande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.