Studenters kunskaper inför högskolstudier
Skriftlig fråga 2005/06:573 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-08
- Inlämnad
- 2005-12-08
- Besvarad
- 2005-12-14
- Svar anmält
- 2005-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 december
Fråga 2005/06:573 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Studenters kunskaper inför högskolstudier
Från Skolverkets senaste utvärdering av gymnasieskolan där 1 600 lärare inom universitet och högskolor tillfrågats om de gymnasieutbildade har tillräckliga kunskaper för att klara högskolestudier kan vi utläsa följande alarmerande resultat:
Mer än varannan lärare uppger att de unga studenterna, 19@21 år, i dag är sämre förberedda än för fem@tio år sedan. Två lärare av tre inom teknik, naturvetenskap och humaniora ansåg att studenterna har sämre kunskaper än vad som tidigare varit fallet.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vika åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra studenters kunskaper inför högskolestudier?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:573 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2005/06:573 om studenters kunskaper inför högskolestudier
Statsrådet Ibrahim Baylan
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra studenters kunskaper inför högskolestudier. Jag har nyligen besvarat en liknade fråga, varför mitt svar nu överensstämmer med mitt tidigare svar.
Bakgrunden till frågan är en rapport från Skolverket om en undersökning av avnämarnas uppfattning om gymnasieskolan. Syftet med undersökningen var att belysa hur väl gymnasieskolan förbereder de unga för arbetslivet respektive högre studier sett från avnämarnas perspektiv. I arbetslivet har arbetsledare eller närmaste chefer intervjuats. Inom universitet och högskolor har lärare på grundläggande kurser tillfrågats.
Enligt rapporten bedömde arbetsledarna att de unga i stor utsträckning hade förvärvat efterfrågade färdigheter. Drygt var tredje arbetsledare uppgav att de unga var bättre än för fem@tio år sedan. Nästan lika många svarade att de unga var sämre förberedda för yrkeslivet i dag.
Lärarna på grundläggande nivå inom universitet och högskolor bedömde att studenterna hade bristande förmåga att analysera och problematisera. Mest nöjda med studenternas förkunskaper var lärarna i medicin, vård och omsorg samt konstnärliga ämnen.
Skolans uppgift är att stimulera människor att utveckla sina kunskaper. Gymnasieskolan ska vara en kunskapsskola. De förändringar av gymnasieskolan som riksdagen beslutat om syftar till att höja kvaliteten i utbildningen. Skolverket har fått i uppdrag att förbereda de beslutade förändringarna. I det arbetet har Skolverket samrått bland annat med företrädare för universitet och högskolor, med myndigheter som till exempel Högskoleverket, med branscher och andra som kan vara berörda. Skolverket redovisade den 3 oktober 2005 sitt förslag till de programmål, gemensamma ämnen och inriktningar som ska gälla för gymnasieskolan från och med den 1 juli 2007. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Jag kan inte här föregå regeringens beslut. Skolverket kommer under våren 2006 att arbeta fram och besluta om nya kursplaner anpassade till riksdagens beslut. Enligt min uppfattning kan den rapport som Skolverket nu lämnat vara ett underlag för en fortsatt diskussion om gymnasieskolan, högskolan och arbetslivet samt relationerna dem emellan.
Någon ytterligare förändring av gymnasieskolan med anledning av den här rapporten är inte aktuell.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.