Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

studenters försörjningsmöjligheter under sommaren

Skriftlig fråga 2003/04:1523 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-08-16
Besvarad
2004-08-27
Besvarad
2004-08-30
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 augusti

Fråga 2003/04:1523

 av Chatrine Pålsson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om studenters försörjningsmöjligheter under sommaren

Den förra stora högskolepropositionen från regeringen hette Den öppna högskolan. Där fanns förslag för göra högskolan tillgänglig för fler. Tyvärr släpar arbetet med studenternas trygghetssystem efter. En utredning presenterades i våras, men ännu har inga skarpa förslag presenterats från regeringen.

Studenternas sommaruppehåll skapar en osäkerhet när det gäller försörjningen. Möjligheten att läsa sommarkurser finns, men anordnas inte vid alla lärosäten och i för alla studenter relevanta ämnen. Sommarkurser förbrukar också studiemedel som kanske bättre hade använts för studentens ordinarie utbildning. Möjligheten till sommarjobb finns, men fribeloppets begränsningar kan göra att studenten tjänar för mycket pengar och därefter tvingas betala tillbaka delar av studiemedlen.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vad avser statsrådet att göra för att öka studenternas försörjningsmöjligheter under sommaruppehållet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1523 besvarad av Thomas Östros

den 27 augusti

Svar på fråga 2003/04:1523 om studenters försörjningsmöjligheter under sommaren

Utbildningsminister Thomas Östros

Chatrine Pålsson har frågat mig vad jag avser att göra för att öka studenternas försörjningsmöjligheter under sommaruppehållet.

Studiestödet syftar till att ge den studerande en rimlig levnadsnivå under studietiden. Under studieuppehållen förväntas den studerande ordna för sin egen försörjning. Studerande som inte kan försörja sig under studieuppehåll har precis som övriga medborgare vid behov rätt att ta del av de trygghetssystem som samhället erbjuder.

Studiestödssystemet är utformat så att det är möjligt att arbeta parallellt med studierna. Studiestödsreformen år 2001 innebar bland annat att fribeloppsgränsen, det vill säga gränsen för hur stor inkomst en studerande får ha utan att studiemedlen reduceras, höjdes kraftigt. År 2004 är fribeloppet 98 250 kr vid heltidsstudier under 40 veckor. Motiven bakom höjningen av fribeloppet var bland annat att öka den studerandes möjlighet att få en högre levnadsstandard under studietiden samt kunna försörja sig under studieuppehållen.

I slutet av år 2003 överlämnade den studiesociala utredningen sitt betänkande Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130) till regeringen. Utredaren har haft i uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll. Frågan om studerandes försörjningssituation under studieuppehåll finns belyst i betänkandet. Utredningen lyfter i detta sammanhang bland annat fram behovet av att undervisningen görs mer flexibel. Betänkandet har nyligen varit föremål för remissbehandling och bereds nu inom Regeringskansliet.

Universitet och högskolor har frihet att själva bestämma hur den grundläggande högskoleutbildningen ska organiseras under ett kalenderår. De flesta lärosäten väljer dock fortfarande att indela utbildningen i två terminer på vardera 20 poäng med möjlighet till sommarkurser. Regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett utökat studieår inom grundläggande högskoleutbildning. I uppdraget ingår bland annat att kartlägga och analysera vilka konsekvenser ett utökat studieår får för studiestödet. En sådan förändring kan innebära att uppehållet mellan terminerna förkortas och att de studenter som så önskar kan genomföra sin utbildning på kortare tid. Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 28 februari 2005.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.