strukturfondsprojekt och moms

Skriftlig fråga 2000/01:462 av Sandström, Åke (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-15
Besvarad
2000-12-22
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 december

Fråga 2000/01:462

av Åke Sandström (c) till finansminister Bosse Ringholm om strukturfondsprojekt och moms

Från runtom i landet kommer nu rapporter om den märkliga situation som råder beträffande frågan om strukturfondsprojekt i olika former och deras momsplikt. Dels tolkas detta olika i olika län och dels är det uppenbart så att offentliga projektägare som t.ex. ett landsting, får lyfta moms för sådan projektverksamhet medan en privat eller kooperativ projektägare inte får göra motsvarande momsavlyft. Detta är inte rimligt.

För den enskilde projektägaren som i många fall har mindre projekt innebär detta en kostnadsökning med 25 % som kanske omöjliggör ett genomförande. Det kan rimligen inte vara så att staten via tillämpningen av mervärdesskattereformen ska styra strukturfondsprojekt till enbart stora projekt med offentliga projektägare.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att skapa konkurrensneutrala villkor i de frågor som här redovisats?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:462 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 22 december

Svar på fråga 2000/01:462 om strukturfondsprojekt och moms

Finansminister Bosse Ringholm

Åke Sandström har frågat mig vilka åtgärder som jag är beredd att vidta för att skapa konkurrensneutrala villkor på momsområdet för projekt som bedrivs med stöd från strukturfonderna.

Enligt den information som jag har fått beträffande hanteringen av mervärdesskatt i strukturfondsprojekt har bidrag från strukturfonderna kunnat utgå inklusive kompensation för mervärdesskatt i de fall projektägaren inte är momsregistrerad. Detta beror på att en projektägare som inte är momsregistrerad inte kan få tillbaka den mervärdesskatt som betalas på anskaffningar till projektet från staten. En förutsättning för att få stöd inklusive kompensation för mervärdesskatt är att projektägaren kan styrka med ett särskilt intyg från skatteförvaltningen att denne inte är momsregistrerad.

Om projektägaren är momsregistrerad betalas medel ut exklusive kompensation för mervärdesskatt. Projektägaren yrkar i stället avdrag för den skatt han har betalat på inköpen till projektet i en vanlig skattedeklaration. Det har kommit till min kännedom att skattemyndigheterna i vissa fall i efterhand har konstaterat att projektet i sig inte har varit momspliktigt, dvs. att ingen utåtriktad skattepliktig omsättning av varor eller tjänster har ägt rum inom ramen för projektet. Skattemyndigheterna har därför på vissa håll underkänt avdragsyrkandena från momsregistrerade projektägare.

För att förhindra att sådana problem som beskrivs i frågan uppstår bör, enligt min uppfattning, inte endast ett intyg avseende projektägarens skattestatus begäras in utan också en analys göras av projektets karaktär i momshänseende. Riksskatteverket (RSV) har upplyst mig om att man för närvarande håller på att utarbeta en skrivelse som behandlar frågan om hur mervärdesskatten påverkas vid mottagande av bidrag från EU. I skrivelsen kommer RSV att ta ställning till vad som ska gälla beträffande avdragsrätten för sådan mervärdesskatt som är hänförlig till projekt som finansieras med bidrag från EU i syfte att få till stånd en enhetlig praxis i landet.

När det därefter gäller projektägare som är kommuner och landsting ska dessa vara momsregistrerade för verksamhet som medför skattskyldighet. För verksamhet som inte medför skattskyldighet har kommuner och landsting rätt att få tillbaka betald mervärdesskatt från det särskilda kommunkontossystemet. Detta är dock ett av kommuner och landsting egenfinansierat system som bygger på att kommuner och landsting betalar in avgifter till systemet som ska täcka de återbetalningar av mervärdesskatt som görs från systemet. Alla kommuner och landsting bidrar med lika stora avgifter per invånare varje år och det blir på så sätt en kollektiv finansiering av mervärdesskatten i denna verksamhet. Detta kan vara förklaringen till att offentliga projektägare får tillbaka mervärdesskatten som betalats inom ramen för det bidragsfinansierade projektet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.