strukturarbetslösheten
Skriftlig fråga 2000/01:111 av Odell, Mats (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-23
- Anmäld
- 2000-11-07
- Besvarad
- 2000-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:111
av Mats Odell (kd) till näringsminister Björn Rosengren om strukturarbetslöshetenRegeringen kräver i ett beslut att AMS senast den 31 oktober inkommer med förslag på åtgärder för att nedbringa den öppna arbetslösheten till 4 % före årsskiftet. Detta har fått som följd att AMS gett länsarbetsnämnderna i uppdrag att lägga om arbetssätt.
Bl.a. kommer öppet arbetslösa att skrivas in hos arbetsförmedlingen för att söka arbete på heltid, andra kallas in för att placeras i arbetsmarknadsåtgärd och åter andra kommer att få sin åtgärdsplacering förlängd. Följden blir att de arbetssökande försvinner ur statistiken för öppet arbetslösa.
Kristdemokraterna konstaterar dessutom att budgetpropositionen inte innehåller några konstruktiva förslag mot den stora strukturella arbetslösheten som Sverige fortfarande har. Med anledning av detta samt regeringens direktiv till AMS finns det anledning att efterfråga regeringens politiska vilja på området.
Vilka åtgärder ämnar näringsministern vidta för att komma till rätta med den strukturella arbetslösheten i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:111 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 2000/01:111 om strukturarbetslösheten
Näringsminister Björn Rosengren
Mats Odell har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att komma till rätta med den strukturella arbetslösheten i Sverige.
Strukturell arbetslöshet är arbetslöshet som uppstått genom att strukturomvandlingen på arbetsmarknaden medfört att de arbetslösa inte har kvalifikationer för de lediga jobb som finns. Regeringens bedömning är att det finns en viss strukturell arbetslöshet men att den inte är omfattande. Ett tecken på det är att, sedan år 1996, har antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna sjunkit i takt med den totala arbetslösheten dvs. i takt med antalet inskrivna i konjunkturberoende program och som öppet arbetslösa.
Regeringen har under våren, i propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98), för riksdagen redovisat arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning. Att komma till rätta med strukturell arbetslöshet, i vilken omfattning den än förekommer, är naturligtvis en viktig del därav. Det övergripande målet är en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. Vi har utvecklat grunden, dvs. arbetslinjen, till att bli en arbets- och kompetenslinje. Insatser för att motverka flaskhalsar, snabbt tillsätta lediga platser och insatser för de mest utsatta grupperna prioriteras. Den enskilda insats, i årets propositioner, som har störst betydelse som medel att bekämpa strukturell arbetslöshet är aktivitetsgarantin som infördes över hela landet den 1 augusti i år. Inom ramen för aktivitetsgarantin erbjuds deltagarna en heltidsaktivitet till dess att de får ett arbete eller påbörjar en utbildning i det reguljära utbildningsväsendet. De olika formerna av anställningsstöd har betydelse för arbetslösas möjligheter att komma i arbete även sedan tidigare arbetslivserfarenhet har börjat förlora i aktualitet.
Som ett led i den förnyade arbetsmarknadspolitiken har regeringen även i propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring 1999/2000:139 föreslagit förändringar för att åstadkomma en rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring bidrar till att uppnå arbetsmarknadspolitikens mål genom att underlätta och stimulera omställning. Syftet med förslagen är att få till stånd en mer strukturerad sökprocess. Genom att reglerna och tillämpningen tydliggörs stärks arbetslinjen och rättssäkerheten ökar för de arbetssökande samtidigt som insatserna för dem förbättras.
Regeringen har alltså under året lagt om politiken för att på bästa sätt komma till rätta med den arbetslöshet vi har i dag. Min bedömning är därför att ytterligare åtgärder inte är nödvändiga i dagsläget.
Mats Odell påstår, i sin fråga, att regeringen kräver att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), senast den 31 oktober, inkommer med förslag på åtgärder för att nedbringa den öppna arbetslösheten till 4 % före årsskiftet och att detta har fått till följd att AMS givit länsarbetsnämnderna i uppdrag att lägga om arbetssätt.
Något sådant krav finns inte på AMS. Däremot har regeringen givit AMS i uppdrag (Dnr N 2000/6481/A) att utveckla verkets kapacitet att nå resultat i enlighet med mål och uppdrag från riksdag och regering samt att säkerställa att verksamhet och resursanvändning koncentreras till de tre kärnuppgifterna att hålla vakanstiderna nere för lediga platser, minska långtidsarbetslösheten och motverka långa tider utan arbete. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober år 2001. Bakgrunden är att styrning och uppföljning av Arbetsmarknadsverkets (AMV) verksamhet har fungerat otillfredsställande under 1990-talet. Trots att AMV har vidtagit en rad åtgärder som har haft positiv effekt anser regeringen att vissa problem kvarstår. Mot bakgrund av de omfattande regelförenklingar gällande de arbetsmarknadspolitiska programmen som regeringen genomfört är det än mer viktigt att AMV utvecklar metoder för att säkerställa att de olika programmen kommer rätt personer till del och att insatserna i ökad omfattning leder till arbete.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.