Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

stressen i skolan

Skriftlig fråga 2000/01:1150 av Björkman, Lars (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-03
Anmäld
2001-05-08
Besvarad
2001-05-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 maj

Fråga 2000/01:1150

 av Lars Björkman (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om stressen i skolan

En attitydundersökning från Skolverket visar att skolan har blivit alltför stressig för barnen. Undersökningen som är gjord bland högstadie- och gymnasieungdomar avslöjar bl.a. att 83 % av eleverna anser att stress är vanligt bland jämnåriga. Om en motsvarande undersökning skulle göras bland låg- och mellanstadiebarn är det inte otroligt att resultatet skulle bli detsamma.

Bristen på ordning och reda i skolan är på de flesta håll påtaglig. Förr lärde sig barnen att ställa upp sig i räta led, vara tysta vid inträdet i klassrummet och att lyssna när läraren talade. Därmed uppstod aldrig många av de situationer som dagens barn anser som stressande. Efterföljden av reglerna var för det mesta mycket god eftersom betyget i ordning och uppförande eljest kunde påverkas. I dagens skola får betyg i ordning och uppförande inte ens ges.

Vad avser skolministern vidta för åtgärder för att skolbarnen i framtiden ska slippa bli stressade i skolan?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1150 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 9 maj

Svar på fråga 2000/01:1150 om stressen i skolan

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Lars Björkman har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att skolbarnen i framtiden ska slippa bli stressade i skolan.

I sin fråga hänvisar Lars Björkman till den attitydundersökning som Statens skolverk nyligen har publicerat. Undersökningen visar att ca 35 % av eleverna i grundskolans år 7@9 och i gymnasieskolan ofta eller alltid känner sig stressade i skolan. Den upplevda stressen har ökat med 10 % från den tidigare attitydundersökningen 1997. Den grupp som känner sig mest stressad är flickor på naturvetenskaps- och samhällsvetarprogrammen där procentsatsen är så hög som 65 %. De elever som uppger att de är stressade uppger också att kraven i skolan är för höga och att arbetstakten inte passar dem i flera ämnen.

Skolverkets attitydundersökning ger inga direkta svar på vilka faktorer som påverkar elevernas stress men resultaten kommer att följas upp i Skolverkets dialog med skolhuvudmännen och skolorna. Resultaten tyder på att det till viss del är elever som bryr sig och engagerar sig i skolarbetet som också i högre grad känner sig stressade. Några tänkbara förklaringar som andra utvärderingar visat är upplevelsen av tidsbrist och bristande kontroll över sin egen skolsituation. För grundskolan kan kraven på godkänt i alla ämnen och framför allt i svenska, matematik och engelska vara en tänkbar förklaring. För gymnasieeleverna kan de korta kurserna upplevas som ett stressmoment och de ökade kraven på eget arbete kan också upplevas som påfrestande för en del elever.

Hur man upplever stress är en kombination av handlingsutrymme och arbetsbelastning. Det är allvarligt om eleverna upplever tillvaron i skolan som så fylld av stress och krav att de påverkas negativt. Skolan har rätt att ställa krav på eleverna, men eleverna har också rätt att få diskutera vad som kan vara rimligt. Elevernas totala arbetsbörda måste uppmärksammas både i klassråd och elevråd och i diskussion med lärare, skolledning och föräldrar.

Elevernas arbetsmiljö får inte betraktas bara som en förutsättning för deras lärande utan också som en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Jag anser att det behövs en tydlig markering av kravet på en god fysisk och psykosocial miljö i de författningar som reglerar skolans verksamhet. Kommittén för översyn av skollagen m.m. (Dir 1999:15) har bl.a. fått i uppdrag att göra en översyn av regler för att stärka barns, ungdomars säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorg och skola.

Betänkandet Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) har kartlagt elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och funktion samt övervägt lämpliga åtgärder för att höja verksamhetens kvalitet och en fokusering på elevernas arbetsmiljö och förbättringar inom detta område. Regeringen avser att under våren lägga en proposition om elevhälsa.

Det är alltså främst i skolans organisation och elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet som vi kan komma åt den stress som eleverna upplever i skolan och inte som Lars Björkman föreslår genom att införa betyg i ordning och uppförande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.