stress
Skriftlig fråga 1998/99:703 av Pethrus Engström, Desirée (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-04
- Besvarad
- 1999-06-09
- Anmäld
- 1999-06-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Stress har blivit en folkhälsofråga som måste upp på politikers dagordning.
den 4 juni
Vad är då orsakerna till att stressen ökar? Det finns säkert flera olika orsaker. Många lever på marginalen och det är svårt för låginkomsttagare att klara sig på sin lön vilket skapar ekonomisk stress. Bland dem som inget jobb har, ökar stressen för hur man skall klara sitt sociala liv normalt, klara ekonomin och orka söka kanske hundratals jobb utan resultat. Bland dem som har jobbet kvar ökar kraven, då färre personer skall göra jobbet. Dessutom har tempot i samhället ökat i allmänhet där informationsstressen blir allt vanligare.
Forsknings- och folkhälsorapporter visar med all tydlighet att stress inte längre är något som drabbar en liten grupp i yrkeslivet utan ökar i en rasande fart bland alla olika yrkeskategorier men även bland dem som står utanför arbetslivet. Stress drabbar alla åldrar och alltså även unga människor. Hjärtbesvär blir allt vanligare i yngre grupper. Det finns tydliga signaler på att sjukskrivningar med anledning av stress och utbrändhet har ökat. Eftersom vi vet att stress under en längre period ofta resulterar i koncentrationssvårigheter, sömnbesvär, olika smärttillstånd och depression måste vi nu stämma i bäcken innan sjukskrivningar och läkemedelsanvändning ökar än mer dramatiskt.
Stress måste tas upp som en folkhälsofråga på allvar. Och det är brådskande.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att komma till rätta med dessa problem?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:703 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
Deirée Pethrus Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att komma till rätta med problem kring stress.
Nationella folkhälsokommittén som har till uppgift att ta fram förslag till nationella mål och strategier för hälsoutvecklingen har nyligen presenterat ett antal rapporter om svenska folkets hälsa. I rapporterna framgår att folkhälsan utvecklas positivt i stort. Svenska folket blir friskare och lever längre. Men man konstaterar, i likhet med Desirée Pethrus Engström, att stress har blivit ett allt vanligare folkhälsoproblem.
Förändringar i levnadsmönster och sociala strukturer kan innebära nya hot mot folkhälsan. Samhällsomvandlingen medför att vissa risker och hot mot folkhälsan försvinner samtidigt som andra ökar. I industrisamhället var folkhälsan relaterad till infektionssjukdomar och nedslitning på grund av hårt fysiskt arbete. I dagens framväxande informationssamhälle finns nya faktorer som har betydelse för folkhälsan. Dit hör bl.a. stress. En viktig förklaring till att stressen ökar är arbetslivets omvandling. Denna har för många inneburit en ökad känsla av otrygghet och maktlöshet. En hög arbetslöshet påverkar alla, både de som har arbete och de som är utan.
En annan förklaring är att den ekonomiska stressen, dvs. oron för den egna ekonomin och försörjningsförmågan har ökat. Det beror bl.a. på att många människors ekonomiska trygghet har försämrats.
Stress förknippas ofta med kvinnors livssituation och hälsa. Inom Folkhälsoinstitutet (FHI) pågår ett omfattande projekt om kvinnors hälsa. I projektet har hälsoutvecklingen relaterad till stress uppmärksammats i flera rapporter. Resultat tyder bl.a. på att för många kvinnor är brist på inflytande i arbetslivet, särskilt i kombination med hög arbetsbelastning, en stor riskfaktor för att utveckla stressrelaterad ohälsa.
Inom Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) pågår även ett omfattande forskningsarbete inom stressområdet. Regeringen följer både IPM:s och FHI:s arbete i dessa frågor.
För att minska stressen i samhället krävs insatser på flera olika samhällsnivåer. Ekonomisk trygghet är en viktig förutsättning och hög sysselsättning är en annan. För den grupp som arbetar för mycket krävs att anställda får mer inflytande och makt att bestämma över sin egen arbetssituation.
Nationella folkhälsokommittén kommer att överlämna sitt slutbetänkande till regeringen före sommaren 2000. Med tanke på att stress har uppmärksammats som ett allt viktigare hot mot folkhälsan förutsätter jag att kommittén kommer att belysa detta område i särskilt hög grad.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.