stress i skolan
Skriftlig fråga 2000/01:152 av Lindstedt-Staaf, Ester (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-30
- Anmäld
- 2000-11-07
- Besvarad
- 2000-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:152
av Ester Lindstedt-Staaf (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om stress i skolanFör någon vecka sedan rapporterade nyhetssändningarna att skolelever stressar så mycket att de får ålderssjukdomar. Alltfler barn och ungdomar uppvisar tecken på åderförkalkning och diabetes.
Skolan har bl.a. till uppgift att lära ut hur man bevarar hälsan. Samtidigt medför den ökande stressen i skolan att elever präglas med en ohälsosam livsstil. Denna stress finns i någon mån på mellanstadiet, mer på högstadiet och utbrett i gymnasiet. Formellt sett är gymnasiet frivilligt för eleverna, i praktiken inte.
I gymnasiet förekommer att scheman läggs med mycket olika belastning. Med läxor, få eller inga raster, lunchrast när matsalen är stängd och långa gymnastikpass i stora grupper, där det inte finns tid eller utrymme att duscha efteråt för att hinna förflytta sig till nästa lektion. Detta kan vara ett uttryck för dåligt ledarskap men också för dålig empati på grund av utbrändhet.
Även lärare är stressade. Tillsammans med sjukvårdspersonal står lärare för den största ökningen av sjukskrivningar med diagnos utbrändhet. Både lärare och elever lyder under arbetsmiljölagen och har därmed rätt att kräva en acceptabel arbetsmiljö.
Min fråga till statsrådet är:
Vad tänker statsrådet göra för att motverka stress i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:152 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:152 om stress i skolan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Ester Lindstedt-Staaf har frågat vad jag tänker göra för att motverka stress i skolan.
Stress hos barn, elever och personal i barnomsorg och skola är ett allvarligt problem. Det finns undersökningar som visar att upplevelsen av stress ökat hos både barn och vuxna i samhället. Stress i skolan har många orsaker och måste diskuteras utifrån olika infallsvinklar i ett brett samhällsperspektiv.
Under det senaste decenniet har reformer genomförts inom skolan som lett till omfattande förändringar. I flera verksamheter har också bristen på kompetens och ledare inneburit ökade krav på personal och indirekt också på barn och elever. Elevernas arbetsbelastning har ökat, en viktig beståndsdel är behörighetskraven för studier i gymnasieskolan och höga intagningspoäng till högskolan. Samtidigt som kraven har ökat har kommuner och skolor fått försämrade ekonomiska villkor.
Hur man upplever stress är en kombination av handlingsutrymme och arbetsbelastning och kan påverka både hälsan och förutsättningarna för lärande. Det är allvarligt om eleverna upplever tillvaron i skolan som så fylld av stress och krav att de inte hinner vila eller delta i några aktiviteter på fritiden. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står att eleverna ska få vara med och påverka uppläggningen och utvärderingen av undervisningen. Det finns också bestämmelser om lämpligt avvägda skoldagar och skolveckor i 4 kap. 2 § grundskoleförordningen (1994:1194). Självklart har skolan rätt att ställa krav på eleverna men eleverna har också rätt att få diskutera vad som kan vara rimligt. Elevernas totala arbetsbörda måste uppmärksammas både i klassråd och elevråd och i diskussion med lärare, skolledning och föräldrar.
Regeringen avser att se över elevernas möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Elevernas arbetsmiljö får inte betraktas bara som en förutsättning för deras lärande utan också som en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Jag anser att det behövs en tydlig markering av kravet på en god fysisk och psykosocial miljö i de författningar som reglerar skolans verksamhet. Kommittén för översyn av skollagen m.m. (U 1999:01, dir. 1999:15) har bl.a. fått i uppdrag att göra en översyn av regler för att stärka barns och ungdomars säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorg och skola.
Utredningens om elevvård-skolhälsovård (U 1998:05, dir. 1998:59) uppdrag att kartlägga elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och funktion samt överväga lämpliga åtgärder för att höja verksamhetens kvalitet, leder även till en fokusering på elevernas arbetsmiljö och förbättringar inom detta område. Remisstiden för betänkandet Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19) har nyligen gått ut och en sammanställning av remissvaren pågår för närvarande på departementet.
I budgetpropositionen för 2001 föreslår regeringen en riktad satsning på skolan med 1 miljard kronor per läsår under de kommande fem åren. Regeringen gör en kraftsamling för att förbättra resultaten och arbetsmiljön för barn och vuxna i ungdomsskolan och fritidshemmen. Syftet är främst att öka personaltätheten men även att förstärka personalens kompetens. Denna satsning på skolan bör kunna leda till en förbättrad situation i skolan med fler vuxna och minskad stress som resultat.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.