Strejk mot dödsstraff och tortyr i Iran
Skriftlig fråga 2008/09:4 av Brink, Josefin (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-09-16
- Anmäld
- 2008-09-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-09-29
- Besvarad
- 2008-09-30
- Svar anmält
- 2008-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:4 Strejk mot dödsstraff och tortyr i Iran
av Bodil Ceballos (mp)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Omkring 200 kurdiska samvetsfångar hungerstrejkar sedan omkring tre veckor runt om i Irans fängelser. De strejkar mot användandet av dödsstraff och mot den tortyr de regelmässigt utsätts för. Kurder – men också andra folkgrupper – anhålls ofta enbart på grund av att de uttrycker sina åsikter. Bara den senaste månaden har tre journalister, Saman Rasoulpour, Massoud Kurdpour och Anvar Sa’idi Muchashi gripits.
Andra för oss kända namn är bland andra journalisterna och människorättsaktivisterna Adnan Hassanpour, Hiwa Butimar, Farzad Kamangar, Anwar Hussein Panahi, Farhad Wakili, Ali Haydaryan, Arsalan Awliayi och Habibolla Latifi. Runt om i fängelserna finns många fler. Tortyr och annan misshandel är mer regel än undantag och rättvisa rättegångar icke-existerande. Gång efter annan nås vi riksdagsledamöter av information om personer som blivit dömda till döden. Genom riksdagens MR-grupp skriver vi vädjandebrev och som enskilda ledamöter engagerar vi oss också. Ibland nås vi av något glädjande budskap men ibland motsatsen. Kampen mot dödsstraff och mot tortyr är en fråga som förenar alla partier i Sverige och som alla politiska nivåer bör ta på allra största allvar. Regeringen och utrikesministern inte undantagna.
Jag vill därför fråga utrikesministern om han avser att ta initiativ till dialog med Irans regering om den nuvarande situationen och då betona den svenska hållningen när det gäller de mänskliga rättigheterna, dödsstraff och tortyr.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:4 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:4 Strejk mot dödsstraff och tortyr i Iran
Utrikesminister Carl Bildt
Bodil Ceballos har frågat mig om jag avser att ta initiativ till dialog med Irans regering om den nuvarande situationen och då betona den svenska hållningen när det gäller de mänskliga rättigheterna, dödsstraff och tortyr.
Regeringen delar Bodil Ceballos oro för bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran. Frågan har varit uppe för behandling i riskdagen vid flera tillfällen under senare tid. För att undvika upprepning hänvisar jag till svaret på fråga 2007/08:1413 och 2007/08:1441 den 19 augusti, där jag redovisar regeringens hållning och agerande vad gäller frågan om mänskliga rättigheter i Iran. Jag vill också nämna den debatt som följde av Amineh Kakabavehs interpellation 2007/08:512, som behandlar just vår dialog med Iran om de mänskliga rättigheterna.
Låt mig dock, utifrån det jag har framfört i ovanstående svar och debatt, betona ett par saker med anledning av Bodil Ceballos fråga. Sverige och Europeiska unionen har kontinuerliga kontakter med Iran om de mänskliga rättigheterna, inte minst vad gäller dödsstraffets tillämpning och förekomsten av tortyr. Sverige avser att fortsatt verka för en kritisk MR-dialog med Iran för att med iranska företrädare kunna diskutera situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, såväl generellt som konkreta fall. Vi är tydliga i vår kritik mot Iran, senast i samband med domen mot Parvin Ardalan. EU har under 2007 och 2008 gjort fler kritiska uttalanden än tidigare. Bland de många enskilda fall som tagits upp i EU-uttalanden finns flera av dem som Bodil Ceballos nämner och några av dessa har tagits upp på svenskt initiativ.
Bodil Ceballos skriver helt korrekt att kampen mot dödsstraff och mot tortyr är en fråga som förenar alla partier i Sverige och som alla politiska nivåer bör ta på allra största allvar. Jag kan försäkra Bodil Ceballos att det är något regeringen, Utrikesdepartementet och jag själv gör.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.