Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Strategi mot hemlöshet

Skriftlig fråga 2010/11:446 av Fridolin, Gustav (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2011-04-12
Inlämnad
2011-04-12
Besvarad
2011-04-20
Svar anmält
2011-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 april

Fråga

2010/11:446 Strategi mot hemlöshet

av Gustav Fridolin (MP)

till statsrådet Stefan Attefall (KD)

Regeringens arbete mot hemlöshet samordnades fram till 2009 inom en fastslagen strategi med fyra mål, ”Strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden”. Strategins mål fick kritik från rörelser som arbetar för att ge människor möjlighet att lämna ett liv i hemlöshet – bland annat för att de var för luddiga och svåra att följa upp. Förekomsten av en strategi innebar dock att arbetet mot hemlöshet kunde följas och att åtgärder inom olika områden, såsom det bostadspolitiska, kunde jämföras med fastslagna mål. Efter att strategin löpte ut 2009 har ingen ny strategi aviserats.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet vilka insatser mot hemlösheten som han och regeringen planerar sedan strategin löpt ut.

Svar på skriftlig fråga 2010/11:446 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 20 april

Svar på fråga

2010/11:446 Strategi mot hemlöshet

Statsrådet Maria Larsson

Gustav Fridolin har frågat civil- och bostadsministern vilka insatser mot hemlösheten som regeringen planerar sedan strategin löpt ut.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I februari 2007 presenterade regeringen mycket riktigt en samlad strategi för arbetet mot hemlöshet. Strategin pågick fram till och med 2009. Detta var första gången som arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden samlades i en strategi. Utgångspunkten var att belysa hemlöshetsfrågan brett, både som ett socialpolitiskt och bostadspolitiskt problem. Strategin syftade till att skapa en struktur som skulle tydliggöra att många aktörer på såväl nationell, regional som lokal nivå har ett ansvar och en roll att spela i arbetet mot hemlösheten. Strategin innebar således en ambitionshöjning genom att ange en tydlig handlingsinriktning och ett brett angreppssätt.

I och med strategin har Socialstyrelsen, Boverket, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården samt Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat ett nära samarbete. Inom ramen för strategin har ett antal insatser genomförts. Detta arbete har bland annat inneburit att ge stöd till lokalt utvecklingsarbete med syftet att utveckla arbetssätt och arbetsorganisation för att åstadkomma uthålliga strukturer i arbetet mot hemlöshet. Andra viktiga insatser har till exempel varit de vägledande dokument som tagits fram och som syftar till att ge kommunerna stöd i bland annat det vräkningsförebyggande arbetet samt att ge olika aktörer stöd i valet av boendelösningar för hemlösa personer. Ett ytterligare viktigt stöd i arbetet med hemlöshet är det webbverktyg som Socialstyrelsens alldeles nyligen publicerat. Detta webbverktyg fungerar som en kunskapsportal där information och verktyg finns samlat för dem som arbetar mot hemlöshet.

Vi har just erhållit utvärderingen av strategin. Socialstyrelsen har också lämnat sin slutrapport. En arbetsgrupp, knuten till Socialdepartementet, har haft i uppdrag att analysera orsakerna till varför barnfamiljer fortfarande vräks. Allt detta är viktiga kunskapskällor för det fortsatta arbetet.

Kunskapen om hur många barn som vräks är ny. Det var den nuvarande regeringen som beställde uppgiften och vi fick de första siffrorna 2008. Vi kan konstatera att i cirka hälften av Sveriges kommuner vräks inga barn. Vi kan också konstatera att i många kommuner skedde ett metodiskt utvecklingsarbete där antalet drabbade barn minskade med ca 100 mellan åren 2008 och 2009. Därefter ökade antalet barn något 2010.

Om kunskap och strukturerat förberedelsearbete finns på plats i kommunerna kan antalet vräkningar minska betydligt. Ytterligare analys behövs om i vilken utsträckning kommunerna kan ta hjälp av varandra eller om det behövs stödjande insatser från andra aktörer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.