Straffskärpning vid hatbrott

Skriftlig fråga 2014/15:245 av Roger Haddad (FP)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Hatbrott är allvarligt och avskyvärt. Samhället måste tydligare markera och signalera att ett sådant motiv vid en brottslig handling ska vara betungande för den enskilde.

För en tid sedan skärptes lagstiftningen, och riksdagens ambition har varit att skärpa synen på hatbrott, exempelvis om motivet bakom brottet berott på personens sexuella läggning, etnicitet eller religiösa tillhörighet. När Brottsförebyggande rådet, Brå, presenterade sin rapport konstaterades att hatbrott är ett problem som vi måste reagera på och förebygga.

Studier visar att det finns regionala skillnader när det gäller de olika typerna av hatbrott. Exempelvis är antalet hatbrott med antisemitiska motiv högre i Malmö än i andra städer. Det finns också indikationer på att den enskilda gärningsmannen inte alltid tilldelas en straffskärpning även om brottet är att kategorisera som ett hatbrott – detta enligt uppgifter från medierna och polisen, men också från forskare vid Malmö högskola.

Folkpartiet vill se en kartläggning och en analys av detta. Syftet är att nå en ordning där hatbrotten straffas hårdare, dvs. att den straffskärpning som avsetts i lagstiftningen bättre tillämpas i sådana ärenden. Ytterst handlar det om förtroendet för rättsväsendet och enskilda personers vilja att anmäla brott. Det är även viktigt att lyfta faktorer som tydligt kan förklara varför vissa människor begår brott där motivet exempelvis har att göra med att offret är jude eller muslim.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Överväger ministern och regeringen en kartläggning och analys av hatbrottsligheten samt andra åtgärder för att säkerställa att personer som begått hatbrott också tilldelas straff enligt gällande straffbestämmelser?