Straffskalan för grovt rattfylleri
Skriftlig fråga 2012/13:135 av Löfstrand, Johan (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-11-23
- Anmäld
- 2012-11-27
- Besvarad
- 2012-11-28
- Svar anmält
- 2012-11-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 november
Fråga
2012/13:135 Straffskalan för grovt rattfylleri
av Johan Löfstrand (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Riksdagen beslutade genom regeringens proposition 1993/94:44 att höja det maximala straffet för grovt rattfylleri till två år. Syftet var att få en mer nyanserad straffskala och att höjningen av straffmaximum skulle komma i bättre samklang med andra i straffhänseende jämförbara brott.
Standardpåföljden i dag för grovt rattfylleri är normalt en månads fängelse. Längre straff än tre månader utfärdas i princip aldrig utom när det är kombinerat med andra brott, som exempelvis grov vårdslöshet i trafik eller något annat. I praktiken blir det aldrig mer än tre månaders fängelsestraff trots att maxstraffet är två års fängelse.
Högsta domstolen har avgjort flera mål rörande grovt rattfylleri, men i många av målen har rattfylleribrottet begåtts i kombination med andra brott. Men i ett av fallen (Nytt Juridiskt Arkiv 2002 s. 653) resonerar Högsta domstolen om straffsatsen: ”Gärningen får ses som ett grovt rattfylleribrott av normalgraden och ha ett straffvärde om fängelse en månad.” Här säger alltså HD i sin tolkning att normalgraden har ett straffvärde om fängelse en månad, vilket i princip är detsamma som innan riksdagens beslut om att höja det maximala straffet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga vilka åtgärder justitieministern avser att vidta för att avhjälpa problemet med att straffvärdet för grovt rattfylleri enligt rättspraxis fortfarande är lågt.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:135 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2012/13:135 Straffskalan för grovt rattfylleri
Justitieminister Beatrice Ask
Johan Löfstrand har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att avhjälpa problemet med att rättspraxis för grovt rattfylleri fortfarande är lågt.
Lagstiftarens roll är inte att styra rättstillämpningen i enskilda fall, utan att ge verktyg för den dömande verksamheten. Ett sådant verktyg är straffskalorna, som ger ramen för domstolarnas påföljdsbestämning. Det är sedan domstolarnas uppgift att tolka lagen och utveckla rättspraxis.
Straffskalan för grovt rattfylleri är utformad för att ge domstolarna möjlighet att välja en påföljd som beaktar rattfylleribrottets allvar. Högsta domstolen har uttalat att grovt rattfylleri innefattar gärningar med varierande straffvärde och att en viktig faktor vid bedömningen i det enskilda fallet är de risker för trafiksäkerheten som gärningen typiskt sett inneburit och att bedömningen måste bli strängare ju större trafikfaran har varit (NJA 2003 s. 495).
Regeringen har särskilt skärpt straffet för rattfylleri som leder till dödsolyckor. I juli 2010 höjdes nämligen straffminimum för grovt vållande till annans död från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningsmannen har varit påverkad av alkohol eller något annat medel.
Det är också viktigt att vidta åtgärder som kan hindra rattfylleri. Regeringen har bland annat i detta syfte nyligen remitterat ett förslag från en särskild utredare (Ds 2012:42) som innebär utökade möjligheter att förverka fordon som använts vid bland annat rattfylleribrott.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.