straffsatser för innehav av kat
Skriftlig fråga 2000/01:1284 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-21
- Anmäld
- 2001-06-06
- Besvarad
- 2001-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1284
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om straffsatser för innehav av katBruket av kat har exploderat under de senaste åren, det finns uppgifter på att det finns ca 8 000 katmissbrukare i Sverige. Drogen orsakar, precis som annat drogmissbruk, stora sociala problem. Abdihamir Jama, från Somali Relief Society, säger om katmissbruket att: "Görs inget är jag rädd att vi står inför en katastrof".
Svensk polis har hittills inte prioriterat kampen mot kat, på grund av att det inte handlar om lika stora pengar som vid annan narkotikahandel, samt att straffsatsen inte är lika hög som för andra narkotikabrott.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att skärpa straffsatsen för innehav av kat?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1284 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1284 om straffsatser för innehav av kat
Justitieminister Thomas Bodström
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att skärpa straffsatsen för innehav av kat.
Kat, som består av delar av växten Catha edulis, innehåller ämnen med centralstimulerande verkan och beroendeframkallande effekter. Koncentrationen av rusgivande substanser är dock mycket låg. Kat är i Sverige klassificerat som narkotika sedan den 1 november 1989.
Anita Sidén nämner att det finns uppgifter på att det finns ca 8 000 katmissbrukare i Sverige. Det finns dock inga säkra uppgifter om katmissbrukets omfattning och en viss försiktighet bör iakttas vid en uppskattning.
Narkotikastrafflagen gäller generellt för alla typer av narkotika. Straffskalan för brott mot narkotikastrafflagen sträcker sig från böter, som kan komma i fråga för ringa brott, upp till tio års fängelse som är maximistraffet för grovt narkotikabrott. Till följd av bestämmelserna i brottsbalken om straffskärpning vid återfall i brott och vid flerfaldig brottslighet kan emellertid ända upp till 18 års fängelse dömas ut. Detta har också skett i praktiken.
Vilket straff som kommer i fråga för ett visst brott bestäms med utgångspunkt från samtliga omständigheter i det enskilda fallet. I praxis har dock preparatets allmänna farlighet, den mängd narkotika brottet avser och koncentrationen av en aktiv substans i detta tillmätts stor betydelse för straffmätningen. Bedömningar av bl.a. farligheten hos ett visst preparat kan dock ändras i praxis beroende på hur missbruket av detta utvecklas och om ny kunskap om effekterna vinns. Detta är i första hand en fråga för domstolarna.
Narkotikakommissionen säger i sitt betänkande Vägvalet (SOU 2000:126) att synen på ringa narkotikabrott avseende cannabisharts och hanteringen av växtdrogen kat bör skärpas. Riksåklagaren har i sitt yttrande över betänkandet instämt i detta och anfört att han avser att verka i en sådan riktning bl.a. genom verksamheten i Högsta domstolen.
Enligt min mening finns det uppenbara fördelar med att behålla den nuvarande generella utformningen av narkotikabrottet och att inte införa separata straffskalor för olika preparat.
Mot denna bakgrund är några åtgärder från min sida avseende straffskalor för olika typer av narkotikabrott inte aktuella.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.