straffpåföljder för vanvård och djurplågeri
Skriftlig fråga 2000/01:1483 av Stafilidis, Tasso (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-07-02
- Besvarad
- 2001-07-13
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1483
av Tasso Stafilidis (v) till jordbruksminister Margareta Winberg om straffpåföljder för vanvård och djurplågeriDe senaste åren har flera brott mot djurskyddslagen behandlats av domstol, och där brotten enligt mitt menande varit mycket grova och avskyvärda. Det har t.ex. handlat om hela djurbesättningar som utsatts för vanvård. De straffpåföljder som brotten renderat har dock enligt min mening inte svarat upp mot brottets grad.
I utredningen Ett förbättrat djurskydd, SOU 2000:108 för utredaren Svante Englund fram att en skärpning av lagstiftningen bör övervägas då det gäller grova fall av brister inom djurhållningen. Utredaren anser att det vid skandalösa förhållanden ska övervägas om det ska bli möjligt att utdöma näringsförbud för den näringsidkare som så grovt vanskött sina djur. Andra förslag som rests under året är att det ska bli möjligt att döma för grov vanvård och grovt djurplågeri.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern vidta för att straffpåföljden för viss vanvård och visst djurplågeri skärps?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1483 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
den 13 juli
Svar på fråga 2000/01:1483 om straffpåföljder för vanvård och djurplågeri
Jordbruksminister Margareta Winberg
Tasso Stafilidis har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att straffpåföljden för viss vanvård och visst djurplågeri skärps.
Grym hantering av djur är oerhört upprörande. Dessutom är det enligt lag förbjudet att plåga djur, både inom EU och här i Sverige. Självfallet måste samhället tydligt markera att sådant inte tolereras och med lämpliga påföljder straffa de som gör sig skyldiga till vanvård och djurplågeri.
Enligt dagens bestämmelser kan den som gjort sig skyldig till djurplågeri dömas enligt brottsbalken till böter eller fängelse i högst två år. För brott mot djurskyddslagen kan en person dömas till böter eller fängelse högst ett år. Det som bl.a. föreslås i utredningen Ett förbättrat djurskydd är att näringsförbud ska kunna utdömas när en djurhållare vanskött sina djur. I dag tillämpas ett s.k. djurförbud som innebär att personen i fråga förbjuds att ha djur. För den som lever av sin djurhållning innebär detta i praktiken detsamma som ett näringsförbud.
Jag håller i övrigt helt med Tasso Stafilidis om att djurskyddsbestämmelserna måste stärkas ytterligare. Utredningen Ett förbättrat djurskydd SOU 2000:108 behandlas för närvarande inom Regeringskansliet och inom den närmaste framtiden planeras en översyn av djurskyddslagen. Då kommer naturligtvis även straffskalor och andra aspekter att ses över.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

