Strafföreläggande och fängelsestraffet
Skriftlig fråga 2009/10:896 av Bodström, Thomas (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-06-14
- Inlämnad
- 2010-06-14
- Besvarad
- 2010-06-23
- Svar anmält
- 2010-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 juni
Fråga
2009/10:896 Strafföreläggande och fängelsestraffet
av Thomas Bodström (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
I TV4 har det framkommit att Beatrice Ask vill utöka strafföreläggande till att omfatta även fängelse. Det innebär att människor ska kunna sitta i fängelse utan rättegång eller domare som prövar saken. Detta framstår som direkt rättsosäkert och är ett stort avsteg från den rättssäkerhet vi kräver av rättssystemet. Det krävs nu ett klarläggande från justitieminister Beatrice Ask. Jag vill därför fråga:
Har justitieministern för avsikt att utreda om fängelsestraff ska kunna ges i form av strafföreläggande?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:896 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2009/10:896 Strafföreläggande och fängelsestraffet
Justitieminister Beatrice Ask
Thomas Bodström har frågat mig om jag har för avsikt att utreda om fängelsestraff ska kunna ges i form av strafföreläggande.
För mig är det angeläget att se till att alla brottmål hanteras effektivt och med hög kvalitet. Det är därför viktigt att ansvarsfördelningen mellan rättsväsendets myndigheter är väl avvägd. Utgångspunkten är att rättskipning ska ske i domstol. I mindre ingripande fall kan dock brott beivras genom att den misstänkte godkänner ett av åklagare utfärdat strafföreläggande. För närvarande kan strafföreläggande användas om påföljden stannar vid böter eller villkorlig dom. Erfarenheterna av denna typ av lagföring är goda.
Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning som ska göra en bred översyn av brottmålsprocessen. I uppdraget ska ingå att förutsättningslöst överväga hur en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan åklagare och domstol bör se ut. Domstolarna handlägger för närvarande många mål av enkel beskaffenhet. Det är enligt min uppfattning rimligt att domstolarna involveras endast när det är sakligt motiverat. En fråga som därför uppkommer är om åklagare i ökad utsträckning bör kunna lagföra misstänkta personer och hur en sådan ordning i så fall ska vara konstruerad. Förändringar som innebär att åklagaren får ökade befogenheter måste självfallet åtföljas av noggranna överväganden om vilka garantier som behövs för att säkerställa de misstänktas rättssäkerhet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.