straff vid rattfylleribrott

Skriftlig fråga 2002/03:757 av U Granberg, Lars (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-04-04
Inlämnad
2003-04-04
Besvarad
2003-04-09
Svar anmält
2003-04-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 april

Fråga 2002/03:757

av Lars U Granberg (s) till justitieminister Thomas Bodström om straff vid rattfylleribrott

Många människor skadas och dödas årligen i vårt land till följd av att personer kör bil onyktra. Samtidigt kan man se att påföljden för brottet varierar kraftigt i landet. Alltfler personer får villkorliga straff med fotboja i stället för fängelse. Domstolarna ställer inte heller lika ofta krav på rehabilitering även om det är ett väl känt faktum att onyktra förare ofta har alkoholproblem.

Även om domstolarna ska ha frihet bestämma olika påföljd, beroende på omständigheterna kring brottet, är det viktigt att tillämpning av straff för rattonykterhet och rattfylla skärps. Vid alla typer av brott måste kontakt med vården vara obligatorisk och vid grova brott måste påföljden alltid vara ovillkorligt fängelsestraff. Det är en viktig markering från samhällets sida att visa att man inte tolererar onykterhet vid bilkörning.

Jag vill fråga justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för skärpning av påföljd vid rattonykterhet och rattfylleri.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:757 besvarad av Thomas Bodström

den 9 april

Svar på fråga 2002/03:757 om straff vid rattfylleribrott

Justitieminister Thomas Bodström

Lars U Granberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skärpa påföljderna för rattfylleri.

Att människor skadas och dödas till följd av att personer kör bil onyktra är fullständigt oacceptabelt. Insatser görs därför på bred front för att uppnå målet med nollvisionen och för att minska antalet rattfyllerister på vägarna.

Under det senaste decenniet har en rad lagstiftningsåtgärder vidtagits för att minska rattfylleribrottsligheten. Jag har initierat ett arbete som syftar till en utvärdering och analys av bland annat dessa reformer. I det sammanhanget kommer bland annat att tas upp hur bestämmelser avseende påföljdsval, principer för straffvärdesbestämning och frågor om vårdbehov kommit att tillämpas. Även reformernas effekt på trafiksäkerhetsområdet kommer att utvärderas. Arbete pågår nu med den närmare utformningen av uppdraget.

Dagens lagstiftning ger domstolarna möjligheter att välja en påföljd som beaktar både rattfylleribrottets allvar och den dömdes vårdbehov. Jag ser det inte som en lösning på problemet med rattonykterhetsbrotten att påföljden med automatik bestäms till fängelse.

Utgångspunkten för en framtida reform bör i stället vara att påföljdssystemet ska innehålla trovärdiga påföljdsalternativ som både verkar brottsförebyggande och utgör en tydlig reaktion på brottet samtidigt som eventuella vårdbehov kan tillgodoses.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.