straff för brottsoffer

Skriftlig fråga 2004/05:373 av Lindblad, Göran (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-18
Inlämnad
2004-11-18
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 november

Fråga 2004/05:373

av Göran Lindblad (m) till justitieminister Thomas Bodström om straff för brottsoffer

Det förekommer allt oftare uppgifter i medierna om att brottsoffer erhåller hårdare straff än gärningsmännen.

Biltjuvar har fått skadestånd då de hindrats i tillgreppet och misshandlare döms mildare än deras offer som hade oturen att lyckas försvara sig med kraft. Om dagens utveckling fortsätter kommer väl snart inbrottstjuvar att kunna begära skadestånd om de råkar snubbla på brottsplatsen.

Det senaste exemplet kunde vi följa i lördagens TV 4-sändning.

För alla och envar är detta naturligtvis enormt stötande. Att inte ha möjlighet att försvara sitt liv och egendom, eller för den delen andra människors liv, utan att riskera fängelsestraff är definitivt i strid med det allmänna rättsmedvetandet.

Med anledning av ovanstående blir min fråga till justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att brottsoffer inte ska drabbas av längre och hårdare straff än förövaren?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:373 besvarad av Thomas Bodström

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:373 om straff för brottsoffer

Justitieminister Thomas Bodström

Göran Lindblad har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att brottsoffer inte ska drabbas av längre och hårdare straff än förövarna.

Straff kan givetvis endast följa om ett brott har begåtts. Den som fredar sig mot ett brottsligt angrepp genom att utöva sin nödvärnsrätt begår inte något brott. I nödvärnsbestämmelsen @ 24 kap. 1 § brottsbalken @ föreskrivs att en gärning som någon begår i nödvärn endast utgör brott om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Nödvärnsrätten är alltså vidsträckt. Den ger rätt att möta brott med annars straffbara handlingar förutsatt att man inte gör något som är uppenbart oförsvarligt. Enligt en annan bestämmelse är man dessutom fri från ansvar även om man vid en nödvärnssituation har gjort något som är uppenbart oförsvarligt om omständigheterna var sådana att man svårligen kunna besinna sig.

De situationer Göran Lindblad har för ögonen är de särpräglade fall där den som drabbas av brott själv begår brott genom att freda sig på ett sätt som är uppenbart oförsvarligt samtidigt som någon annan ansvarsfrihetsregel inte är tillämplig.

Det bör framhållas att den som överträtt nödvärnsrätten inte sällan får ett lindrigare straff. Såsom förmildrande omständighet vid bedömningen av straffvärdet ska nämligen särskilt beaktas dels om brottet föranletts av någon annans grovt kränkande beteende dels om gärningen, utan att vara fri från ansvar, är sådan som avses i 24 kap. brottsbalken. Om det är påkallat med hänsyn till straffvärdet får domstolen döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

Rätten till nödvärn är och bör vara generös men den är också beroende av en intresseavvägning. Å ena sidan finns intresset för en person som blir utsatt för brott att försvara sig och sin egendom. Å andra sidan är det grundläggande för en rättsstat att man inte får ta lagen i egna händer och att enskilda endast ges rätt att ta till våld när det finns goda skäl för det. Det är inte acceptabelt att brottsliga angrepp möts med handlingar som inte står i rimlig proportion till angreppen. Enligt min mening är nödvärnsrätten väl avvägd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.