storstadstrafikens miljökostnader

Skriftlig fråga 1997/98:131 av Fremling, Lennart (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-11-11
Anmäld
1997-11-17
Besvarad
1997-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:131 av Lennart Fremling (fp) till kommunikationsministern om storstadstrafikens miljökostnader

Enligt medieuppgifter hölls den 10 november 1997 ett möte på Kommunikationsdepartementet, där man bestämde sig för att definitivt slopa planerna på bilavgifter i storstäderna. Detta skulle innebära att staten inte skulle ta sitt ansvar för att förverkliga de trafikpolitiska principer som riksdagen fastställt. Eftersom vägtrafiken orsakar betydligt mer miljöskador och trängsel i storstäderna än på landsbygden måste det vara statens uppgift att se till att olika stora skatter påläggs trafiken i storstäderna och på landsbygden för att vi skall få ett effektivt resmönster och färdmedelsval.

Jag vill därför ställa följande fråga till kommunikationsministern:

Avser regeringen avskriva den kloka tanken att biltrafiken skall täcka sina externa kostnader, dvs. kostnader för miljöskador, trängsel och trafikolyckor?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:131 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:131 om storstadstrafikens miljökostnader
    Kommunikationsminister Ines Uusmann

Lennart Fremling har frågat mig om regeringen avser avskriva den kloka tanken att biltrafiken skall täcka sina externa kostnader, dvs. kostnader för miljöskador, trängsel och trafikolyckor.

Bakgrunden till frågan är att det enligt medieuppgifter hölls ett möte på Kommunikationsdepartementet den 10 november 1997 där det bestämdes att definitivt slopa planerna på bilavgifter i storstäderna.

Dessa medieuppgifter är emellertid inte helt rättvisande. Det som avhandlades på mötet var en rapport från Vägverket som redovisade effekterna av att införa avgifter enbart på de nya vägprojekten Södra länken och Norra länken. De analyser som Vägverket gjort visade att t.o.m. en avgift på 10 kr skulle ge en mycket kraftig avvisning av trafik från dessa leder till innerstadens gatunät. Detta accepterade inte någon av parterna, varför frågan om denna typ av vägavgifter på de nya länkarna helt kunde avskrivas.

Regeringen har i propositionen Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg, som för närvarande ligger på riksdagens bord, redovisat att regeringen inte anser att det föreslagna vägtullssystemet i Stockholm, tullar utanför Ringen, skall genomföras. Det föreslagna systemet har påtagliga nackdelar som gör att systemet bör ges en annan utformning. Regeringen aviserar i propositionen också en utredning om miljöstyrande vägavgifter. Direktiven till denna utredning beslutades den 28 augusti 1997 och resultatet av utredningen skall redovisas senast den 1 februari 1999.

Folkpartiet har i en motion med anledning av regeringens proposition om trafiklösningarna i Stockholm och Göteborg uttryckt att det är bra att riksdagens tidigare beslut om vägtullar upphävs. I motionen har Folkpartiet samtidigt avvisat bilavgifter enligt Kommunikationskommitténs förslag eftersom detta är en ny pålaga för bilisterna. Folkpartiet säger i motionen att man endast kan acceptera att inkomster från biltullar oavkortat går till finansiering av nya vägar och trafikförbättringar.

Lennart Fremlings fråga antyder ett annat synsätt på hur ekonomiska styrmedel kan användas i tätortstrafiken än vad Folkpartiet tidigare givit uttryck för. Detta är glädjande och ger förutsättningar för fortsatta konstruktiva diskussioner om internalisering av vägtrafikens samhällsekonomiska kostnader. I samband med att regeringens trafikpolitiska proposition presenteras för riksdagen i februari 1998 kommer regeringen att återkomma till bl.a. kostnaderna för vägtrafiken i tätort.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.