Större flexibilitet i mark- och detaljplanläggning
Skriftlig fråga 2016/17:1773 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-07-31
- Överlämnad
- 2017-08-02
- Sista svarsdatum
- 2017-08-16
- Svarsdatum
- 2017-08-29
- Besvarad
- 2017-08-29
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Den svenska landsbygden är grunden för delar av Sveriges viktigaste näring. För att säkerställa dess styrka även i framtiden krävs politik för tillväxt i hela Sverige. Mark, skog och jord lägger grunden för bland annat livsmedel, öppna landskap, exportintäkter och levande landsbygd.
En viktig del i att möjliggöra för tillväxt och blomstrande näringsverksamhet i hela Sverige är givetvis att det ska vara enklare att bo, verka och leva på landsbygden. En annan del är att det ska finnas en mångfald av boendeformer även kopplat till mark. Då är det dags för staten och ansvariga myndigheter, med tydlighet från regeringen, att utvecklas för att bättre kunna bidra till att människor kan förverkliga sina drömmar, idéer och visioner – även utanför städer.
Därför behöver till exempel regelverk kring mark- och detaljplaner ses över, så att myndigheter som till exempel Lantmäteriet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen med flera möjliggör flexibilitet kring till exempel hur stor en mark ska vara för att kunna räknas som gård och kunna bedrivas som detsamma, till exempel vad avser åkermark. Det är rimligare att markägare själva får avgöra huruvida en fastighet är tillräckligt stor eller önskvärd att kunna bedrivas som produktiv eller inte, än att det finns stelbenta regler som inte tar i beaktande de enskilda fallens förutsättningar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möjliggöra för fler att kunna leva och bo på landsbygden genom att möjliggöra flexibilitet kring till exempel om storlek för fastigheter, enbart ska ligga till grund för att räknas som produktiv eller inte?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1773 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Dnr N2017/04977/PBB | ||
Näringsdepartementet |
Bostads- och digitaliseringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1773 av Cecilia Widegren (M) Större flexibilitet i mark- och detaljplanläggning
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra för fler att kunna bo, leva och verka på landsbygden genom att möjliggöra flexibilitet kring till exempel om storlek för fastigheter, enbart ska ligga till grund för att räknas som produktiv eller inte.
Liksom frågeställaren vill regeringen ta vara på landsbygdens möjligheter och förena en miljömässigt hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt som ger förutsättningar för ökad sysselsättning och framtidstro i hela landet. Livsmedelsstrategin, det nationella skogsprogrammet och landsbygdsprogrammet är tre exempel på detta arbete.
Regeringen bedriver även ett arbete med att utveckla en sammanhållen landsbygdspolitik för att förbättra förutsättningarna för att bo, leva och verka på landsbygden. Som grund för detta arbete ligger den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag. Ett av förslagen från kommittén är att regeringen ska utreda långivning till boende på landsbygden för att underlätta byggande. Regeringen tillsatte i januari en utredning som ska belysa frågan. Utredningen ska slutredovisas den 15 december 2017.
Jag utgår från att Cecilia Widegrens fråga syftar på det regelverk som styr vilka egenskaper en jordbruksfastighet eller skogsfastighet ska ha för att få bildas. För alla fastigheter gäller att de ska vara lämpade för sitt ändamål. För jordbruksfastigheter och skogsfastigheter preciseras detta i fastighetsbildningslagen bl.a. genom att en sådan fastighet ska ge ägaren ett godtagbart ekonomiskt utbyte. I den bedömningen tas det inte enbart hänsyn till fastighetens storlek. Också andra faktorer beaktas, som t.ex. ägarens möjligheter att kombinera jordbruket med andra verksamheter. Lagen anger också att särskild hänsyn ska tas till sysselsättning och bosättning i glesbygd. Lagregleringen är således flexibel och vad som anses vara ett godtagbart ekonomiskt utbyte kan variera över tid. I dag är man dessutom betydligt mer flexibel än tidigare när det gäller vilka arealer som kan tillföras en bostadsfastighet. Ett skäl för detta är vikten av landsbygdsutveckling.
Vad gäller planläggning så är jordbruksfastigheter i allmänhet belägna utanför detaljplanelagt område. Krav på detaljplan uppstår vid ny sammanhållen bebyggelse, t.ex. vid avstyckning av ett flertal småhustomter, vid en ny enskild anläggning med stor omgivnings-påverkan eller då en förändring i bebyggelse av andra skäl behöver ske i ett sammanhang. Detaljplanering syftar till att pröva ett områdes lämplighet för ett visst ändamål samt ge berörda och allmänhet möjlighet till insyn och påverkan. Regeringen arbetar för att göra planerings-verktygen flexibla så att de kan anpassas till de skilda förutsättningar som råder på olika håll i landet. Bland annat är ett delbetänkande från översiksplaneutredningen (SOU 2017:64) just nu föremål för remiss. I detta föreslås att detaljplanekravet begränsas i vissa fall, exempelvis när bebyggelse kompletteras eller förändras inom ramen för den befintliga gatustrukturen.
Stockholm den 29 augusti 2017
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.