stormarknader i Danmark och Skåne
Skriftlig fråga 1998/99:528 av Persson, Bertil (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-12
- Anmäld
- 1999-04-20
- Besvarad
- 1999-04-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 april
Mellan Öresundsbron och centrum i Köpenhamn planerar danskarna för Skandinaviens största köpcentrum - vid Fisktorvet - med 100 butiker på en butiksyta av 70 000 m². Samtidigt agerar den danske miljöministern intensivt för att försöka förhindra tillkomsten av några stormarknader på den svenska sidan. Detta genomskinliga danska agerande kommer naturligtvis att kraftfullt stärka den danska minuthandeln, på den svenskas bekostnad.
Ett nödvändigt svenskt motdrag för att rädda vår handel är naturligtvis ett konkurrerande stort svenskt köpcentrum - gärna i nära anslutning till Södra Station i Malmö, där det ju går att erbjuda en suveränt god tillgänglighet med såväl kollektivtrafik som med bil.
Är näringsministern beredd att verka för en sådan lösning?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:528 besvarad av Näringsminister Björn Rosengren
- Näringsminister Björn Rosengren
den 22 april
Bertil Persson har frågat mig om jag är beredd till att verka för etablering av ett stort köpcentrum i nära anslutning till Södra Station i Malmö för att stärka svensk detaljhandels konkurrensförutsättningar gentemot den danska detaljhandelsetableringen mellan Öresundsbron och centrum i Köpenhamn.
Enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. För att mark skall få användas för bebyggelse skall den vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. Vid prövning av frågor enligt PBL skall både allmänna och enskilda intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet. Staten genom länsstyrelsen kan komma att pröva kommunala lokaliseringsbeslut antingen genom att de överklagas eller till följd av att beslutet innebär att ett riksintresse inte tillgodoses, att beslutet berör flera kommuner och markanvändningsfrågorna inte samordnats på ett lämpligt sätt eller att beslutet innebär att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Länsstyrelsens beslut i lokaliseringsärenden kan i sin tur överklagas till regeringen.
En etablering av ett köpcentrum förutsätter vidare att det finns kommersiella aktörer som är intresserade av att finansiera ett sådant engagemang. Det är ju inte en uppgift för vare sig staten eller kommunen att driva näringsverksamhet.
Som framgått av min redovisning är det således inte regeringens uppgift att engagera sig i tillkomsten av individuella etableringar av köpcentrum.
Jag vill dock i detta sammanhang framhålla att regeringen i propositionen Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet (prop. 1997/98:165) bl.a. behandlat frågan om detaljhandelns betydelse för människors livsmiljö i städer och stadsregioner. Etableringen av externa köpcentrum har ofta en regional dimension och kan påverka befintlig detaljhandel även utanför den egna kommunen. Regeringen har härför som sin bedömning redovisat att etablering av externa köpcentrum bör övervägas i ett regionalt perspektiv.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.