storkprojektet i Skåne
Skriftlig fråga 1999/2000:592 av Hagberg, Michael (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-22
- Besvarad
- 2000-03-01
- Anmäld
- 2000-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:592
av Michael Hagberg (s) till jordbruksminister Margareta Winberg om storkprojektet i SkåneStorkprojektet i Skåne befaras försenas upp till tio år på grund av lagstiftningen kring användandet av döda djur till djurfoder. Projektet är enligt min mening positivt då inriktningen är att återinföra storken i naturen och för framtiden bli som tidigare en symbol för vår södra slättbygd.
Nu riskerar projektet att försenas och kanske avbrytas då i det här fallet kycklingar måste styckas och veterinärbesiktigas innan de kan användas till foder. De storkar som det rör sig om hålls inom hägn.
Avser jordbruksministern att verka för ändrade regler gällande veterinär- och styckningskraven på storkfoder?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:592 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
den 1 mars
Svar på fråga 1999/2000:592 om storkprojektet i Skåne
Jordbruksminister Margareta Winberg
Michael Hagberg har frågat mig om jag avser att verka för ändrade regler gällande veterinär- och styckningskraven på storkfoder.
Förbud mot användning av s.k. kadaverprodukter som djurfoder, dvs. användning av produkter från självdöda djur, från djur som slaktats men inte veterinärbesiktigats eller från sjukligt förändrade delar av slaktade och besiktigade djur infördes i lagen (1985:295) om foder år 1988. Bakgrunden till förbudet var såväl etiska motiv som djurhälsomotiv. Genom ändringar av foderlagen utvidgades det s.k. kadaverförbudet till att omfatta också pälsdjur. Ändringen trädde i kraft den 15 januari 1999. Från det datumet gäller alltså kadaverförbudet samtliga djur som utfodras, med undantag för kräldjur och groddjur. Foderlagen gäller inte hanteringen i enskilda hem av foder avsett för sällskapsdjur. Ytterligare bestämmelser på området finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:34) om hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall.
I den gemensamma EG-lagstiftningen finns för närvarande ingen bestämmelse motsvarande det svenska kadaverförbudet. Inför det svenska EU-medlemskapet fick Sverige efter förhandlingar övergångsbestämmelser i fråga om bl.a. förbudet mot användning av kadaver som foder. Dessa löpte ut den 31 december 1997. Mot bakgrund av i första hand BSE-krisen, som fördjupades under våren 1996 och som alltsedan dess varit en aktuell fråga inom EU och som ökat medvetenheten beträffande riskerna för djur- och folkhälsan, pågår nu inom kommissionen ett arbete med sikte att lägga fram ett förslag beträffande nya bestämmelser om animaliskt avfall. Förslaget kommer med största sannolikhet att innehålla bestämmelser om införande av ett förbud mot användning av kadaver som foder i hela gemenskapen. Sverige kommer under tiden som detta arbete pågår fortsätta att tillämpa sin nationella lagstiftning beträffande kadaverförbudet.
Kadaverförbudet är alltså från bl.a. djurhälsosynpunkt väl motiverat. Det har emellertid kommit till min kännedom att förbudet medfört betydande problem i vissa fall, där storkprojektet i Skåne som Michael Hagberg tar upp i sin fråga utgör ett exempel. Jag har för avsikt att snarast låta se över om tillämpningen av kadaverförbudet i vissa speciella fall inte kan anses motiverad med hänsyn till de negativa konsekvenser som förbudet innebär, men givetvis under samtidigt hänsynstagande till djurhälsoaspekterna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.