Stor press på mödrahälsovården

Skriftlig fråga 2015/16:528 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-12-17
Överlämnad
2015-12-18
Sista svarsdatum
2016-01-04
Anmäld
2016-01-12
Svarsdatum
2016-01-20
Besvarad
2016-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Situationen inom vården är pressad, och delar av välfärden fungerar inte. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har varnat för risker för liv och hälsa, begynnande undanträngningseffekter samt samhällets funktionalitet. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är även oroligt över situationen inom välfärden. SKL har överlämnat ett 47-punktsprogram med krav på förändringar, flertalet helt extraordinära.

Socialstyrelsen beskriver och sammanfattar MSB:s nationella lägesbild i en skrivelse angående flyktingsituationen i Sverige: ... 9 länsstyrelser angivit att det inom det egna länet finns kommuner med allvarliga problem. Även landstingen har i vissa fall angett att de påverkas av det rådande läget [] i det längre perspektivet kan landstingen behöva planera för större behov av viss vård som exempelvis barnmedicin, tandvård samt psykiatrisk hälso- och sjukvård.

Sverige är i ett allvarligt läge. I Blekinge läns landsting har mödrahälsovården under hösten fått avstå från att kalla till cellprovsundersökningar för kvinnor. Personalen har innan beslutet av avstå cellprover försökt lösa situationen genom att ta kortare raster, skära ned på telefontider och vänta med administrativt arbete. Även på flera andra håll i landet är mödrahälsovården under press. I Kalmar läns landsting har man dragit in på utåtriktade aktiviteter såsom föräldragrupper.

Statsministern har tidigare sagt att det finns delar i välfärden som inte fungerar som de ska. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) har snarare framställt att situationen är under kontroll. Men det duger inte som svar när vården avstår till exempel cellprover för kvinnor och personalen känner sig tvungen att ta kortare raster för att klara av arbetsbördan.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Vilka konkreta åtgärder avser regeringen och statsrådet Wikström att vidta på grund av den extraordinära situationen och ökade risker för undanträngningseffekter?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:528 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2015/08238/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:528 av Cecilia Widegren (M) Stor press på mödrahälsovården

Cecilia Widegren har frågat mig om vilka konkreta åtgärder regeringen och jag avser att vidta på grund av den extraordinära situationen och ökade risker för undanträngningseffekter.

Just nu pågår den svåraste flyktingsituationen i modern tid. Det innebär betydande utmaningar för vårt samhälle. Många samhällsviktiga verksamheter är hårt ansträngda eller står inför stora prövningar, t.ex. kommunerna. Även landstingen är påverkade men inte i samma omfattning som kommunerna. Vissa områden inom hälso- och sjukvården har en mer ansträngd situation än normalt, t.ex. asylvården, psykiatrin och tandvården. Landstingen är dessutom olika påverkade av den nuvarande situationen. När det gäller mödrahälsovården har det förekommit uppgifter i media om att denna del av vården har påverkats stort i enskilda landsting som vid närmare granskning inte har visat sig stämma.

Regeringen följer den aktuella situationen i hälso- och sjukvården noga genom bland annat kontakter med våra myndigheter, landstingen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Regeringen är väl medveten om att hälso- och sjukvården står inför utmaningar framöver men vi imponeras samtidigt av hur vården på ett pragmatiskt sätt har utvecklat sin organisation för att hantera flyktingsituationen.

En viktig uppgift för regeringen är att underlätta för myndigheter, landsting, vårdgivare och dess medarbetare att hantera situationen, både på kort och på lång sikt. Flera uppdrag har getts till våra myndigheter för att stödja hälso- och sjukvården i deras arbete med att erbjuda vård till de asylsökande och nyanlända. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens inklusive tandvårdens möjligheter och utmaningar när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. Socialstyrelsen ska dessutom göra en kartläggning av hur stödet avseende andra språk än svenska ser ut inom hälso- och sjukvården och tandvården för att underlätta för asylsökande och nyanlända att kommunicera med vården. I det ingår att se över antalet tolkar och flerspråkig personal.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har även fått i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande. I uppdraget ingår det att se över möjligheterna att förenkla och effektivisera hur hälsoundersökningar bör genomföras. Regeringen har även beslutat att avsätta medel till SKL för en studie som syftar till att motverka psykisk och fysisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända.

I december slöt regeringen och SKL en överenskommelse om satsningar i förlossningsvården och om vård som stärker kvinnors hälsa. Totalt rör det sig om 720 miljoner kronor och överenskommelsen gäller för både 2015 och 2016. Det handlar i första hand om insatser för kompetens-försörjning och stärkt bemanning.

En utmaning för hälso- och sjukvården är kompetensförsörjningen och det är en fråga som även är aktuell med anledning av flyktingsituationen. Regeringen arbetar med frågan på olika sätt, bl.a. har vi föreslagit att det avsätts 1 miljard kronor per år fr.o.m. 2016 för att bl.a. stödja landstingen inom kompetensförsörjningsområdet, den s.k. professionsmiljarden. Regeringen har även bjudit in berörda parter för att diskutera kompetensförsörjningsfrågor. Därutöver har Socialstyrelsen fått i uppdrag att stödja landstingens planering av kompetensförsörjningen. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att korta handläggningstiderna för validering av utländsk sjukvårdspersonals legitimationer. Regeringen avsätter 65 miljoner kronor 2016 och därefter 42 miljoner per år för att snabba upp Socialstyrelsens hantering.

Om situationen blir allt mer krävande för hälso- och sjukvården får regeringen överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder, t.ex. när det gäller kunskaps- och metodstöd.

Stockholm den 20 januari 2016

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.