Stopp i tågtrafiken
Skriftlig fråga 2012/13:570 av Larsson, Lars Mejern (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-06-10
- Inlämnad
- 2013-06-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2013-06-20
- Svar anmält
- 2013-06-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 juni
Fråga
2012/13:570 Stopp i tågtrafiken
av Lars Mejern Larsson (S)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fredagen den 24 maj 2013 stannade ett tåg på väg mellan Kil och Kristinehamn på grund av elfel. 100 tågpassagerare fick gå de 500 meterna in till Skattkärr för att själva ordna transport vidare. SJ ordnade inte med ersättningsbussar. Enligt uppgifter var felet, som uppstod vid 17-tiden, inte åtgärdat förrän klockan 01.00 följande natt. På spåren fanns tre tåg från tre olika tågoperatörer, och ansvaret för banan innehades av Trafikverket.
Detta är bara ett exempel på hur sårbar tågtrafiken har blivit efter avregleringen av järnvägen. I det aktuella fallet hade det varit tekniskt möjligt att flytta tåget till delar av banan där elen fungerade, men regler förhindrade detta.
Vad avser statsrådet att göra för att förebygga stopp i tågtrafiken och för att dessa, när de uppkommer, snabbt ska kunna åtgärdas?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:570 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Svar på fråga
2012/13:570 Stopp i tågtrafiken
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Lars Mejern Larsson har frågat mig vad jag avser att göra för att förebygga stopp i tågtrafiken och för att dessa, när de uppkommer, snabbt ska kunna åtgärdas.
Det är glädjande att Lars Mejern Larsson delar regeringens engagemang i frågan om att åstadkomma en väl fungerande tågtrafik. Det är viktigt att öka robustheten i järnvägssystemet på ett sätt som gör att den typ av problem som frågeställaren redogör för minskar i omfattning. Om problem ändå uppstår ska ambitionen vara att få i gång trafiken snarast möjligt. Det är givetvis oacceptabelt om resenärer får lida för att enskilda bolag inte ordnar ersättningsbussar eller andra alternativ.
En grundläggande förutsättning för att åstadkomma ett robustare järnvägssystem är att järnvägsanläggningens tekniska status är god. Tyvärr har regeringen kunnat konstatera att underhållet av den statliga järnvägsanläggningen länge varit eftersatt. Regeringen har därför mellan 2006 och 2013 i det närmaste fördubblat anslaget till drift och underhåll och planerar att fortsätta ökningen även under kommande år. Regeringen har i 2012 års infrastrukturproposition föreslagit en höjd ambitionsnivå genom en historisk satsning på 522 miljarder kronor på transportinfrastrukturen under nästa planperiod 2014–2025. Det motsvarar en fullt finansierad ambitionsökning med närmare 20 procent jämfört med den förra nationella planen för Sveriges transportsystem. Av dessa 522 miljarder avsätts 86 miljarder kronor för drift och underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar. Lite drygt hälften av dessa 522 miljarder ska gå till att utveckla hela transportsystemet, där en betydande del kommer att gå till järnvägen, så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust. Riksdagen har också beslutat i enlighet med regeringens inriktning.
Lars Mejern Larsson menar att avregleringen av järnvägen har skapat ett mer sårbart järnvägssystem. Det är 25 år sedan ansvaret för infrastrukturförvaltningen separerades från trafiken och nästan lika många år sedan antalet järnvägsföretag ökade på det svenska järnvägsnätet. Marknaden för godstrafik på järnväg har varit öppen i 17 år. Sedan reformerna genomförts har transporterna på svensk järnväg ökat påtagligt och klart mer jämfört med de flesta andra europeiska länder. Jag menar att dessa förändringar, liksom den senaste förändringen, att öppna marknaden för kommersiell persontrafik på järnväg, är en förutsättning för ett fortsatt ökat transportarbete med tåg.
Trots stora positiva förändringar de senaste 25 åren behövs dock ytterligare förbättringar. Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att göra en översyn av järnvägens organisation. Syftet med översynen är att föreslå förbättringar av järnvägens organisation som på bästa sätt möter framtidens och resenärernas krav på ett effektivt och hållbart transportsystem.
Det första steget – att göra en funktionell beskrivning av järnvägssystemet samt att inventera potentiella förbättringsområden – ska redovisas senast den 15 oktober 2013. I det andra steget, som ska föregås av ett tilläggsdirektiv, ska utredaren analysera hur järnvägens organisation kan förbättras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.