stödområden i Norrland

Skriftlig fråga 2002/03:1012 av Sellén, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-26
Inlämnad
2003-05-26
Besvarad
2003-06-05
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-06-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 maj

Fråga 2002/03:1012

av Birgitta Sellén (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om stödområden i Norrland

I Norrland kan vi i dag se hur fler och fler mjölkbönder slutar med sin produktion. Inom Milkos upphämtningsområde av mjölk är det 130@150 mjölkproducenter som slutar varje år. Det är viktigt att stimulera till fortsatt djurhållning och bibehållen produktion i norra Sverige. Det är ett incitament för landsbygdens struktur och näringsliv, för ett bibehållet öppet odlingslandskap, samt för sysselsättning både på landsbygden och i förädlingsindustrin. Beslut finns från riksdagen om att stödområdet runt Storsjön i Jämtland ska ändras från stödområde A till område B, vilket är till glädje för de mjölkproducenter som bor där. Det finns dock områden som har sämre odlingsmöjligheter som gränsar till detta område som också skulle behöva placeras i samma stödområde. Det är Indalsälvens dalgång som jag tänker på. Längs den dalgången är nipkanterna som odlas mycket branta och det är närmast en prestation av bönderna att de kan bruka dessa åkermarker. Arealavkastningen på skördarna där är inte heller lika gynnsamma som runt Storsjön. Regeringen har inte ännu verkställt riksdagens beslut och av den anledningen finns möjligheter att även titta över andra områden som i dag har sämre ersättning och sämre naturliga förutsättningar för att livnära sig som mjölkbonde.

Min fråga till jordbruksministern:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att mjölkbönderna i Indalsälvens dalgång ska kunna leva på sin produktion?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1012 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 5 juni

Svar på fråga 2002/03:1012 om stödområden i Norrland

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Birgitta Sellén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att mjölkbönderna i Indalsälvens dalgång ska kunna leva på sin produktion.

Jordbruket i norra Sverige bidrar, förutom med produktion av livsmedel, till att upprätthålla sysselsättning, befolkning och samhällsstruktur i dessa delar av landet. Jordbruket har också en viktig roll för att bevara landskapsbilden och de kulturella värden som hör samman därmed. Regeringen fäster stor vikt vid landsbygdens och jordbrukets utveckling i norra Sverige, där Jämtland och området kring Indalsälven är en del. Det utgår också ett relativt omfattande stöd till jordbruket i norra Sverige.

Huvuddelen av stödet till jordbruket i norra Sverige består av stöd och ersättningar inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet, bland annat kompensationsbidrag till mindre gynnade områden och miljöersättning med syfte att hålla landskapet öppet. Utöver dessa av EU medfinansierade stöd och ersättningar lämnas ett kompletterande nationellt stöd som är närmare kopplat till produktionen. Ramen för detta stöd är fastlagd enligt Sveriges anslutningsfördrag med EU och grundar sig på historiska produktions- och stödnivåer. Av det nationella stödet svarar stödet till mjölkproduktionen, inklusive transportstödet för mjölk, för ca 95 %.

Totalt betalades under år 2001 ett statligt stöd på 988 miljoner kronor i det gamla stödområdet för norra Sverige i form av kompensationsbidrag i mindre gynnade områden, miljöersättning för öppet och varierat odlingslandskap och nationellt stöd. Genom Agenda 2000-reformen ökade det utbetalda beloppet för öppet odlingslandskap och kompensationsbidrag i stödområde 1@3 med ca 20 miljoner kronor.

Även andra stöd har stor betydelse för jordbruket i norra Sverige. Inom de två mål 1-programmen avsätts medel till utvecklande åtgärder för jordbruket. Dessa är mer omfattande än de stöd som fanns före EU-medlemskapet och erbjuder högre stödnivåer och generösare stödvillkor än i övriga landet.

Vidare finns i marknadsordningarna inslag som gynnar jordbruket i norra Sverige, till exempel innebär arealstöden en något högre stödnivå än vad som motsvarar avkastningen per hektar.

För närvarande utnyttjas budgetramarna för miljö- och landsbygdsprogrammet i princip fullt ut, vilket innebär att det finns mycket begränsade möjligheter till några ytterligare åtgärder. Dessutom pågår en halvtidsutvärdering av programmet. Utvärderaren ska analysera programmets måluppfyllelse och har också möjlighet att lämna förslag på förbättringar av programmet och dess genomförande. Resultatet från halvtidsutvärderingen blir ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med miljö- och landsbygdsprogrammet. Betänkandet ska lämnas senast den 15 november 2003. Först därefter kan det bli aktuellt för regeringen att fatta beslut om eventuella förändringar i programmet, som då ska underställas EG-kommissionen.

I detta sammanhang behöver även beaktas de förändringar som kan bli följden av den pågående reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Vad gäller stödområdesindelningen i Jämtland arbetar regeringen med frågan, i enlighet med miljö- och jordbruksutskottets betänkande (2001/02:MJU15).

Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att föreslå någon förändring av det gällande systemet för stöd till jordbruket i norra Sverige.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.