Stödet till sjukvården
Skriftlig fråga 2024/25:52 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-19
- Överlämnad
- 2024-09-20
- Anmäld
- 2024-09-24
- Svarsdatum
- 2024-10-02
- Besvarad
- 2024-10-02
- Sista svarsdatum
- 2024-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Den svenska sjukvården befinner sig i kris. Antalet varsel inom välfärdssektorn har ökat kraftigt, och många regioner rapporterar om svårigheter att klara av det ökande vårdbehovet. Pandemin har ytterligare belastat sjukvårdssystemet, och många inom vården har arbetat under stor press utan tillräckligt stöd eller tillräckliga resurser.
Trots att situationen inom sjukvården är akut har regeringen valt att skära ned på stödet till sjukvården i budgeten för 2024. Många hade förväntat sig att regeringen skulle presentera kraftfulla satsningar för att stötta vården och säkerställa att vårdpersonalen får de resurser och det stöd de behöver för att kunna utföra sitt arbete på ett tryggt och säkert sätt.
Att regeringen väljer att satsa på skattesänkningar för höginkomsttagare samtidigt som den skär ned på sjukvården upplevs av många som ett svek mot både personalen inom vården och alla de svenskar som är beroende av tillgång till en fungerande vård.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Avser ministern, inom sitt ansvarsområde, att ta några initiativ för att återställa eller utöka stödet till sjukvården i kommande budgetar, med tanke på den pågående vårdkrisen?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:52 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2024/25:52 Stödet till sjukvården
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på frågorna 2024/25:51, 2024/25:52, 2024/25:53, 2024/25:54 och 2024/25:55 av Olle Thorell (S)
Regeringens hantering av reformutrymmet, Stödet till sjukvården, Åtgärder mot gängkriminalitet, Prioriteringarna i budgeten för 2025 och Satsningar på tillväxtområden.
Olle Thorell har frågat mig om vilka initiativ jag avser ta för att säkerställa att framtida reformutrymme inte äventyras av att en stor del redan använts i budgeten för 2025. Olle Thorell har även frågat mig om jag avser ta några initiativ för att återställa eller utöka stödet till sjukvården i kommande budgetar samt vilka initiativ jag avser ta för att säkerställa att budgeten för 2025 inkluderar tillräckliga åtgärder för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Vidare har Olle Thorell frågat mig om jag avser ta några initiativ för att omprioritera budgetens resurser så att nödvändiga satsningar på sjukvård, utbildning och åtgärder mot gängkriminalitet kan genomföras. Slutligen har Olle Thorell frågat mig om på vilket sätt jag kommer att agera för att säkerställa att budgeten innehåller tillräckliga satsningar på bostadsbyggande, utbildning och energiutbyggnad för att stärka den långsiktiga tillväxten.
Den 19 september 2024 lämnade regeringen budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Den överordnande uppgiften för den ekonomiska politiken har sedan regeringen tillträdde varit att bekämpa inflationen. Den kampen är nu vunnen. Regeringen skiftar därför i denna proposition fokus för den ekonomiska politiken: från att bekämpa inflationen till att genomföra reformer och investeringar som skapar tillväxt och bygger Sverige rikare och tryggare. Budgetpropositionen för 2025 ger stöd i lågkonjunkturen och ökar tillväxten på sikt. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från överskottsmålet 2024 och 2025. Avvikelsen bedöms vara tillfällig och motiverad mot bakgrund av stödet till Ukraina och att svensk ekonomi befinner sig i tydlig lågkonjunktur. En återgång mot överskottsmålet inleds 2026 och målet nås 2027. Bedömningen är att några åtgärder inte behöver vidtas för att det strukturella sparandet ska återgå till målnivån 2027.
Sverige ska vara ett land med en välfärd att lita på. Regeringen fortsätter arbetet med att skapa bättre förutsättningar för förskolor och skolor och återupprätta en stark kunskapsskola. För att uppnå detta har regeringen i budgetpropositionen föreslagit satsningar på nästan 2,9 miljarder kronor för en tryggare kunskapsskola. Dessutom avser regeringen att lämna förslag om att grundskolan ska bli tioårig fr.o.m. hösten 2028. Dessa insatser är bra för alla men särskilt för de barn som behöver skolan mest. Regeringen arbetar även med att förbättra vården. För att skapa en mer tillgänglig sjukvård görs satsningar på bland annat kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin och på inrättandet av en nationell vårdförmedling, så att den som söker vård ska erbjudas det på annan ort om väntetiden där man bor är för lång. Satsningar görs även för att öka antalet vårdplatser, för förbättrad psykisk hälsa samtidigt som resurserna till hälso- och sjukvården förstärks. I budgetpropositionen tillför regeringen 3 miljarder kronor ytterligare jämfört med tidigare aviserat till hälso- och sjukvården 2025.
Att med kraft trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är en av regeringens mest prioriterade uppgifter. I budgetpropositionen föreslår regeringen därför ett flertal satsningar för att bekämpa brottsligheten. De brottsförebyggande insatserna behöver göras lika systematiskt som de brottsbekämpande insatserna. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen 800 miljoner kronor till förebyggande åtgärder. Tillsammans med de satsningar som gjorts tidigare under mandatperioden innebär det att 4,9 miljarder kronor avsätts i förebyggande åtgärder för 2025.
I budgetpropositionen finns även många andra förslag. Däribland, som frågeställaren uppmärksammar, flera skattesänkningar. Regeringens förslag spänner över hela den offentliga sektorn och innebär betydande förstärkningar till prioriterade områden, men för att kunna finansiera bl.a. välfärdstjänster och brottsbekämpning behöver svensk ekonomi växa. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd. Därför har regeringen lagt en budgetproposition för att öka tillväxten och ta oss ur lågkonjunkturen, genom att bl.a. stärka hushållens köpkraft, genomföra stora investeringar inom infrastruktur och forskning och återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.
Stockholm den 2 oktober 2024
Elisabeth Svantesson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.