stöd till vittnen

Skriftlig fråga 2004/05:936 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2005-02-11
Anmäld
2005-02-14
Besvarad
2005-02-25
Svar anmält
2005-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 februari

Fråga 2004/05:936

av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om stöd till vittnen

Alltfler ungdomar utsätts för hot när de ska vittna i rättegångar. "Hot har blivit en naturlig del av vardagen för många ungdomar", konstaterar stödpersonen Aksana i Uppsala. Brottsofferjourer runtom i landet har märkt en råare attityd och att de unga inte vågar berätta i rättegångar utan är mycket rädda för att senare stöta ihop med gärningsmannen i skolan eller på fritiden. Färsk statistik från Brå, Brottsförebyggande rådet, visar att antalet personer som ställts inför rätta för övergrepp i rättssak genom att till exempel hindra någon från att vittna, har fyrdubblats under perioden år 2000@2003. Ökningen är störst i åldrarna 15@17 år och 20@24 år.

"Det är ingen nyhet att vittnet, offret och gärningsmannen ofta är bekanta med varandra i de här åldrarna. Många går i samma skola eller umgås i samma kretsar", säger Ninna Mörner på Brottsofferjourernas Riksförbund. BOJ har ansökt om medel ur Allmänna arvsfonden för att kunna starta fler stödcentrum för unga brottsoffer än de som finns i dag i Göteborg, Örebro och Stockholm.

Brottsofferjourerna har gjort stora satsningar genom att utbilda vittnesstödjare. Dessa personer i varierande åldrar arbetar helt ideellt med att ställa upp för brottsoffer. Både brottsoffer och vittnen behöver stöd.

Vilka konkreta åtgärder ämnar justitieminister Thomas Bodström vidta för att stödet till brottsoffer och vittnen ska öka?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:936 besvarad av Thomas Bodström

den 25 februari

Svar på fråga 2004/05:936 om stöd till vittnen

Justitieminister Thomas Bodström

Anita Sidén har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att stödet till brottsoffer och vittnen ska öka.

Det är allvarligt att alltfler unga känner sig hotade i samband med att de ska vittna i rättegångar och därför är det angeläget att stödet från samhället fungerar väl. Både socialtjänsten och polisen har ett ansvar att ge brottsoffer stöd och hjälp. Dessutom finns det många ideella organisationer som utför ett mycket värdefullt arbete som på olika sätt stöder brottsoffer. Även den medlingsverksamhet som socialtjänsten bedriver utgör ett stöd för brottsoffer.

En viktig del i ett väl fungerande stöd för brottsoffer är att samverkan mellan till exempel socialtjänsten och polisen är effektiv. Socialstyrelsen har i dagarna redovisat ett regeringsuppdrag där bland annat en sammanställning av olika stödcentrum för unga brottsoffer ingår. Dessa verksamheter är goda exempel på när samverkan mellan socialtjänst och polis fungerar bra. Därför är det viktigt att sprida kunskap om denna modell till flera ställen i landet.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket fick under 2001 i uppdrag att anordna vittnesstödsverksamhet vid landets tings- och hovrätter. Uppdraget slutredovisades förra året och i dag finns vittnesstöd i stort vid dessa domstolar. Syftet med vittnesstöd vid domstolarna är att skapa större trygghet för målsäganden och vittnen inför rättegången. Eftersom det är viktigt att vittnesstöd även fortsättningsvis finns till stöd för målsäganden och vittnen har Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket fått ett förnyat uppdrag att ansvara för detta.

På uppdrag av regeringen genomför Brottsförebyggande rådet under en treårsperiod en utvärdering av lagen om besöksförbud. Regeringen har även nyligen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en samlad översyn av lagen om målsägandebiträde.

Allt detta är exempel på regeringens långsiktiga arbete med att förbättra stödet till brottsoffer så att det är väl fungerande och utformat på ett ändamålsenligt sätt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.