Stöd till rohingyafolket

Skriftlig fråga 2014/15:595 av Kent Härstedt (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-05-29
Överlämnad
2015-05-29
Anmäld
2015-06-02
Svarsdatum
2015-06-10
Sista svarsdatum
2015-06-10
Besvarad
2015-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Det muslimska rohingyafolket, med sin traditionella tillhörighet till Burma, är en av världens mest utsatta minoriteter enligt FN. Deras mänskliga rättigheter har kränkts och de har utnyttjats av regimen i interna konflikter sedan Burma blev självständigt 1948. De har fråntagits sitt medborgarskap och utsatts för våld. Människorättsaktivister har kallat folkets utsatthet för ett långsamt folkmord.

Inte heller demokratirörelsen i Burma vill erkänna att rohingya existerar som nationell grupp. Deras utsatthet har de senaste åren utlöst en flyktingström till Thailand och Malaysia. I dessa länder lever de dock i stor misär utan några rättigheter.

De utnyttjas av människosmugglare och de senaste veckorna har vi kunnat läsa om överfulla, knappt sjödugliga båtar med flyktingar som fördrivits från olika mottagarländer i regionen. UNHCR befarar att 8 000 flyktingar är på drift i Andamanhavet. Och i veckan upptäcktes 28 människosmugglarläger och 138 massgravar med rohingya i Malaysia.

Det är en humanitär katastrof och rohingyafolkets öde är en av Asiens mest gömda flyktingkriser, som kan liknas vid den vi ser på Medelhavet.

 

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

Vad gör regeringen i internationella sammanhang för att lyfta fram frågan om hur FN-konventioner kopplat till rohingyafolkets utsatthet följs?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:595 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:595 av Kent Härstedt (S) Stöd till rohingyafolket

Kent Härstedt har frågat mig vad regeringen gör i internationella sammanhang för att lyfta fram frågan om hur FN-konventioner

kopplat till rohingyafolkets utsatthet följs.

Det är med stor oro som vi följt de senaste händelserna med flyktingar och migranter på öppna havet i farkoster som ofta är i mycket dåligt skick. Regeringen är mycket oroad över dessa svårt utsatta människor som är utlämnade i händerna på hänsynslösa människosmugglare.

Sverige agerar politiskt genom EU och FN. För EU är situationen för rohingya en viktig del i den formaliserade MR-dialogen mellan EU och Myanmar. Sverige har tydligt och konsekvent stött FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, professor Yanghee Lee, som efter sitt besök i Myanmar 2015 beskrev situationen i IDP-lägren som ”bottenlös”. Det uttalande som professor Yanghee Lee gjorde efter besöket hade ett starkt fokus på rättighetsfrågan för rohingya.

Sverige stödjer även ett regionalt program för att bekämpa människo-handel i Mekongregionen där Myanmar är en av mottagarna. Pro-grammet som heter UN ACT administreras av UNDP:s regionala

kontor i Bangkok. Det svenska bidraget uppgår till 18 miljoner kronor under en treårsperiod. Syftet är att stoppa människosmuggling genom att stärka samarbetet mellan länderna kring Mekong.

Vidare följer Sida utvecklingen runt Rohingya-flyktingar till havs och det finns fortsatt möjlighet för Sveriges humanitära partners att söka svenskt stöd till sådana insatser, framförallt genom Sidas snabbmekanism för beslut (”Rapid Response Mechanism”).

Flyktingsituationen i Sydöstasien kräver samarbete mellan länderna i regionen. Ett första initiativ till ett närmare regionalt samarbete togs genom den konferens som Thailand inbjöd till den 29 maj för att diskutera det allvarliga läget med tusentals flyktingar till havs. Men

mer krävs av långsiktigt regionalt samarbete och konkreta insatser på olika nivåer. Och då inte enbart inriktat på att avhjälpa den akuta flyktingsituationen som vi nu upplever.

Grundorsakerna till varför människor känner sig tvingade att lämna

sina hem måste erkännas och avhjälpas. Och diskrimineringen av

utsatta grupper måste upphöra. Först då kan framtida flykting-strömmar förhindras. Sverige avser att fortsatt driva dessa rättighetsfrågor, bilateralt, genom EU såväl som genom FN.

Stockholm den 10 juni 2015

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.