Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stöd till kvinnojourer

Skriftlig fråga 2013/14:355 av Fridolin, Gustav (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-01-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2014-01-28
Besvarad
2014-02-05
Svar anmält
2014-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 januari

Fråga

2013/14:355 Stöd till kvinnojourer

av Gustav Fridolin (MP)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har vid ett flertal tillfällen talat om hur viktig den verksamhet som Sveriges kvinnojourer bedriver är. I statsministerns jultal 2011 utlovade han bland annat ökat stöd till kvinnojourer. I augusti förra året slog Terrafem larm om att deras stödboende var hotat. Pengarna som regeringen beviljat dem för 2013 räckte inte till. Den 3 september aviserade Maria Arnholm och Maria Larsson på SvD Brännpunkt att regeringen skulle fördubbla medlen för kvinnojourer. De nämnde särskilt Terrafem som en av de organisationer som skulle få mer pengar. I veckan gav Socialstyrelsen besked om anslagen för 2014. Anslaget till Terrafem är exakt lika stort som 2013 och innebär att deras stödboende inte har tillräcklig finansiering i år heller. Terrafem är en av två organisationer som erbjuder rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst.

När trycket blir högt och jourerna fulla tvingas de neka våldsutsatta kvinnor och barn hjälp och stöd. För vissa kan en dags väntan på att få skydd vara en fråga om liv eller död. Kvinnojourer måste få statliga resurser så att de kan bedriva långsiktig, oberoende skydds- och stödverksamhet. Det är nödvändigt för att stödet ska vara professionellt och tillräckligt. Det statliga bidraget ska vara i förhållande till antalet människor som bor i jourens eller jourernas geografiska område.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsminister Fredrik Reinfeldt:

Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att se till att kvinnojourerna får det ökade stöd som utlovats?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:355 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 5 februari

Svar på fråga

2013/14:355 Stöd till kvinnojourer

Statsrådet Maria Larsson

Gustav Fridolin har frågat statsminister Fredrik Reinfeldt vilka åtgärder han avser att vidta för att se till att kvinnojourerna får det ökade stöd som utlovats. Frågan har överlämnats till mig.

Att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och deras barn är av största vikt. I det arbetet ingår som en viktig del att det finns långsiktiga och stabila ekonomiska villkor för kvinnojourer och tjejjourer. Det är kommunerna som ansvarar för att medborgarna får det stöd och hjälp de behöver. Kommunerna har också en lagstadgad skyldighet att ge våldsutsatta kvinnor stöd och hjälp. Regeringen gör stora ansträngningar för att stödja kommunernas i detta mycket viktiga arbete.

Socialstyrelsen har i uppdrag att vägleda socialtjänsten bl.a. genom att ta fram kunskapsstöd för tillämpningen av socialtjänstlagen. Myndigheten har förstärkt tillsynen på området och arbetet med att utveckla och genomföra öppna jämförelser pågår. Socialstyrelsen har på regeringens begäran gjort en kartläggning av omfattning och kvalitet vid skyddade boenden i Sverige och presenterat en modell för hur insatsen kan kvalitetsutvecklas, följas upp och utvärderas kontinuerligt på nationell nivå. Av denna och andra rapporter framgår att kvinnojourerna på många håll i landet behöver förstärkning och att skyddet av våldsutsatta kvinnor och barn kräver en mångfald av aktörer.

Mot denna bakgrund beslutade regeringen i höstas att permanent öka de statliga verksamhetsbidragen för organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor. Förstärkningen innebär i det närmaste en fördubbling av den del av medlen som är avsedd att stärka kvinnojourernas verksamhet.

Socialstyrelsen har nu beslutat hur medlen ska fördelas 2014. Så gott som hela förstärkningen på drygt 13 miljoner kronor har fördelats mellan kvinnojourernas riksorganisation ROKS och riksförbundet SKR för att de ska kunna förstärka sina lokala jourers verksamhet. Det ankommer nu på dem att fördela medlen mellan sina medlemmar. Terrafem har som medlem i ROKS möjlighet att ansöka om dessa medel för sina lokala jourer. Därutöver har Terrafem erhållit statsbidrag för 2014 för att täcka kostnaderna för organisationens rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst.

Regeringens avsikt är att förstärkningen ska komma de lokala jourerna i hela landet till godo. Men det är inte meningen att statsbidraget ska finansiera driften av verksamheten. Detta är ett kommunalt ansvar. En stor del av socialtjänstens insatser på området utförs av kvinnojourer som då ska få ersättning av socialtjänsten för detta.

Det statliga stödet till kvinnojourer sker på olika sätt för olika syften och både till kvinnojourernas ideella verksamhet och för att kvalitetsutveckla insatser beslutade inom socialtjänsten men som kvinnojourerna utför. Utöver det förordningsreglerade statsbidraget till vissa organisationer inom det sociala området m.m. (2011:1062). fördelas varje år 109 miljoner kronor i utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete med stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld samt våldsutövare. Dessa medel fördelas av Socialstyrelsen till kommuner och ideella föreningar. När det gäller ideella föreningar så är kvinnojourer, tjejjourer och brottsofferjourer de främsta mottagarna av utvecklingsmedlen. En del av medlen används också till att skapa en nationell och regional stödstruktur i syfte att bidra till ett mer långsiktigt metodutvecklingsarbete.

Regeringen har även tillsatt en samordnare mot våld i nära relationer, i vars uppdrag det ingår att, med beaktande av kommunernas ansvar på området, särskilt överväga hur kvinnojourers och andra berörda ideella organisationers verksamhet kan förstärkas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2014.

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.