Stöd till kvinnliga filmregissörer
Skriftlig fråga 2005/06:792 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-13
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-18
- Svar anmält
- 2006-01-18
- Besvarad
- 2006-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:792 av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Stöd till kvinnliga filmregissörer
I det nya filmavtalet var jämställdhet en prioriterad fråga där målet var att stödet till svensk filmproduktion ska fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Dessa intentioner har inte fått genomslag i praktiken. Den 10 januari utdelades stöd till sex svenska långfilmer. Ingen av regissörerna var kvinna @- trots den utlovade satsningen på kvinnlig film.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ge stöd till kvinnliga filmregissörer?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:792 besvarad av Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2005/06:792 om stöd till kvinnliga filmregissörer
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge stöd till kvinnliga filmregissörer.
De uppgifter som Lars-Ivar Ericson grundar sin fråga på avser produktionsstöd beviljat under 2005 års sista kvartal. Stödet är beviljat i enlighet med 2000 års filmavtal.
I den redovisning över stöd och statistik som Stiftelsen Svenska Filminstitutet nyligen presenterade framkommer visserligen att ingen av de sex långfilmer som beviljats förhandsstöd under 2005 års sista kvartal har regisserats av en kvinna. Av de femton kortfilmer som beviljats förhandsstöd under samma period är dock tio filmer helt eller delvis regisserade av kvinnor. Av de fjorton stöd som utdelats i form av arbets- eller resestipendier har tio tilldelats kvinnor. Även inom kategorin fortbildningsstipendier är majoriteten av stödmottagarna kvinnliga filmskapare. Därutöver finns ett särskilt stöd avsett för kvinnliga filmskapare.
I 2000 års filmavtal var inriktningen på insatserna för filmen bland annat att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Denna inriktning har skärpts i och med 2006 års filmavtal. I det nya avtalet som började gälla den 1 januari 2006 är ett av de uttalade målen att förbättra kvinnliga filmskapares villkor.
Avtalets parter är överens om vikten av att verka för ökad jämställdhet inom filmområdet. Målet är att stödet till svensk filmproduktion ska fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Andelen kvinnor i för filmproduktionen centrala funktioner ska öka under avtalsperioden. Senast ett år före avtalsperiodens slut bör endera könet, räknat i antal projekt som får stöd, vara representerat till minst 40 % inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör. Målet gäller för filmkategorierna långfilm, barn- och ungdomsfilm respektive kort- och dokumentärfilm.
Svenska Filminstitutet har också fått i uppgift att årligen redovisa könsfördelningen när det gäller manusförfattare, producenter och regissörer i de filmprojekt som får stöd samt de genomsnittliga stödnivåerna för filmer av enbart eller i huvudsak kvinnor respektive män. Även fördelningen inom filmteamet i övrigt i dessa filmprojekt ska redovisas.
Till det kommer att regeringen i målen och återrapporteringskraven för Svenska Filminstitutet bestämt ett övergripande verksamhetsmål som innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i hela Filminstitutets verksamhet.
Den svenska filmen får en rejäl resursförstärkning från och med 2006. De ökade resurserna och den tydliga målsättningen om ökad jämställdhet i filmavtalet ger sammantaget goda möjligheter att uppnå en jämställd filmbransch.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.