Stöd till kolkraft i Sveriges CDM-portfölj
Skriftlig fråga 2012/13:747 av Karlsson, Sara (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-09-09
- Anmäld
- 2013-09-12
- Besvarad
- 2013-09-18
- Svar anmält
- 2013-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 september
Fråga
2012/13:747 Stöd till kolkraft i Sveriges CDM-portfölj
av Sara Karlsson (S)
till miljöminister Lena Ek (C)
I Sveriges program för internationella klimatinsatser finns andelar i en fond som heter PCF och som drivs av Världsbanken. Sverige har bidragit med 10 miljoner dollar.
I fonden, som fått stöd från fyra andra länder förutom Sverige, finns ett tjugotal CDM- och JI-projekt världen över som har till syfte att minska utsläppen av växthusgaser.
Det största projektet i fonden rör stöd till en kolgruva i Kina (Jincheng Coal Mine). Projektet går ut på att gruvbolaget får pengar för att utvinna fossilgas som läcker ur gruvschakten och bränna denna i syfte att få el.
Regeringen menar att investeringarna i CDM-projekt ska göras för att dessas utsläppsminskningar ska räknas med för att nå det svenska klimatmålet. Regeringen har angett att inriktningen på de CDM-projekt som Sverige stöttar ska vara förnybar energi och energieffektivisering.
Det stöd som kolgruvan får av svenska skattebetalare ökar givetvis dess konkurrenskraft gentemot förnybar energi. Elproduktionen vid förbränningen av fossilgas i gruvan konkurrerar direkt med vindenergi och solenergi.
Jag har följande fråga till ministern:
Till vilken av de två kategorier, förnybar energi eller energieffektivisering, vill miljöministern hänföra kolgruvan i Kina?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:747 besvarad av Miljöminister Lena Ek
Svar på fråga
2012/13:747 Stöd till kolkraft i Sveriges CDM-portfölj
Miljöminister Lena Ek
Sara Karlsson har frågat mig till vilken kategori jag hänför ett projekt i Sveriges internationella klimatinsatser i Jincheng, till förnybar energi eller energieffektivisering.
Internationella klimatinsatser är ett viktigt element i svensk klimat-politik. Investeringar och förvärv av utsläppsminskningsenheter via en-skilda projekt eller via multilaterala fonder genomförs av Statens energi-myndighet. En av sju fonder som Sverige har investerat i är Världsbank-ens pilotfond Prototype Carbon Fund (PCF). Beslutet att gå med i PCF togs 1999 av den dåvarande regeringen. PCF var den första fonden för Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer och har haft som med-veten strategi att ha många olika typer av projekt för att därigenom skapa en bred erfarenhet.
Det aktuella projektet i Jincheng går ut på att samla in och använda den metangas som bildas i kolgruvor och som av säkerhetsskäl måste ven-tileras ut. Det är alltså inte fråga om att utvinna metan från kollager i gruvan (s.k. coal bed methane) eller att stödja kraftproduktion från kol, utan om att minska risken för att gruvarbetarna utsätts för explosioner och samtidigt ta tillvara på gasen.
Klimatnyttan är därför uppenbar. Metan är en kraftfull växthusgas, mer än 20 gånger så potent som koldioxid. Metan är också en kortlivad växt-husgas, vilket innebär att den har en kort livslängd i atmosfären och åt-gärder för att minska utsläppen av metan kan därför kortsiktigt bidra till att minska den globala uppvärmningen i snabbare takt än vad som annars skulle ha varit möjligt. Den metan som annars skulle gått direkt till at-mosfären i Jincheng samlas nu in och förbränns till koldioxid samtidigt som el produceras.
Jincheng ligger i Shanxi-provinsen i norra Kina som är en av världens mest förorenade platser. En tredjedel av Kinas totala kolreserver finns i Shanxi och provinsen producerar mest kol i Kina. Elmixen i Shanxi består till ca 95% av kol. Jincheng-projektet använder den omhändertagna metangasen och genererar el som matas ut på elnätet och ersätter el producerad med kol, inte vind- eller solenergi. En annan fördel med pro-jektet är att lokala luftföroreningar minskar eftersom metan är ett renare bränsle än det kol som annars hade använts.
Fokus för Sveriges internationella klimatinvesteringar är projekt med förnybar energi, energieffektivisering eller avfallsprojekt som har ett tyd-ligt bidrag till hållbar utveckling. Det är sådana projekt som helt domi-nerar de bilaterala satsningarna som Energimyndigheten gör. Även myn-dighetens deltagande i fonder styrs av dessa prioriteringar. Det finns flera bilaterala CDM-projekt i Energimyndighetens portfölj som tar tillvara och använder metan, t ex biogasprojekt i Laos och Thailand och metaninsamling från avfallsanläggningar i Mauritius. Detta är mycket effektiva projekt som leder till omfattande utsläppsminskningar, och är en teknik som Sverige har lång erfarenhet av.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.