Stöd till klimatarbete i utvecklingsländer
Skriftlig fråga 2008/09:798 av Gabelic, Aleksander (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-27
- Inlämnad
- 2009-03-27
- Besvarad
- 2009-04-01
- Svar anmält
- 2009-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 mars
Fråga
2008/09:798 Stöd till klimatarbete i utvecklingsländer
av Aleksander Gabelic (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Frågan om stöd till klimatarbete i utvecklingsländer är den kanske allra svåraste knäckfrågan i förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal. En rad olika mekanismer för att mobilisera de nödvändiga resurserna diskuteras i dag.
Trots att regeringen under det senaste året kraftigt har ökat det klimatrelaterade biståndet, och trots den uttalade ambitionen att inta en ledande roll i förhandlingarna fram till Köpenhamn, har Sverige hittills varit påfallande passivt, för att inte säga defensivt, i de internationella finansieringsdiskussionerna. Exempelvis har Sverige reagerat negativt eller inte alls på alla förslag om att en del av framtida auktioneringsintäkter från EU:s, eller en framtida global, utsläppsmarknad ska användas till att finansiera klimatanpassning i utvecklingsländer.
Den avgörande punkten i Sveriges motstånd mot förslagen ovan är att de av Finansdepartementet har tolkats som öronmärkning av skatteinkomster, vilket strider mot Sveriges grundläggande budgetprinciper. Många internationella bedömare menar emellertid att intäkter från försäljning av en del av landets utsläppsrätter inte behöver betecknas som statliga inkomster, så länge transaktionerna sker på internationell nivå och därmed inte berör den nationella ekonomin. En fördel med finansieringsmodeller som bygger på auktioneringsintäkter är att de på ett för medborgarna pedagogiskt sätt tydliggör principen att förorenaren betalar.
Har miljöministern uttömt alla möjligheter att bejaka finansieringsförslag som bygger på att utnyttja intäkter från framtida auktionering av utsläppsrätter, globalt eller inom EU, eller avser miljöministern att agera i saken?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:798 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2008/09:798 Stöd till klimatarbete i utvecklingsländer
Miljöminister Andreas Carlgren
Aleksander Gabelic har frågat mig hur jag avser att agera i frågan om finansiering inom ramen för ett nytt globalt klimatavtal, specifikt vad gäller förslag som bygger på att utnyttja intäkter från framtida auktionering av utsläppsrätter, globalt eller inom EU.
Finansieringselementet är en nyckelfråga i de internationella klimatförhandlingarna. Därför måste EU tillsammans med övriga parter komma fram till en godtagbar lösning av finansieringsfrågan.
Miljörådet underströk i sina slutsatser från den 2 mars att de samlade offentliga och privata nettoinvesteringarna för att minska de globala utsläppen av växthusgaser till en nivå i linje med tvågradersmålet måste öka till runt 175 miljarder euro år 2020. Hälften av dessa måste göras i utvecklingsländerna. Ett förutsägbart och snabbt finansiellt bistånd för genomförande av Köpenhamnsavtalet är av avgörande betydelse och att EU är berett att bidra med en rimlig del inom ramen för ett övergripande Köpenhamnsavtal som innebär lämpliga och tillräckliga bidrag från parterna.
Vidare noterar rådet att beräkningarna av anpassningsåtgärdernas kostnad varierar avsevärt, men att den storleksordning som anges av UNFCCC:s sekretariat ger vid handen att behovet i utvecklingsländerna år 2030 kommer att uppgå till mellan 23 och 54 miljarder euro per år.
I rådsslutsatserna från EU-toppmötet den 19–20 mars 2009 uppmärksammas också det omfattande behovet av additionell resursmobilisering från olika typer av källor, privat och offentlig, nationell och internationell, för finansiering av åtgärder för utsläppsminskningar och anpassning i framför allt de mest sårbara utvecklingsländerna. EU framhåller också sin vilja att åta sig sin rättmätiga del av nödvändig finansiering inom ramen för ett nytt klimatavtal.
EU verkar för ambitiösa och konstruktiva finansieringslösningar. Regeringen anser att EU i detta skede bör vara öppen för diskussion och analys av olika finansieringslösningar och att vi inte bör utesluta några av de förslag, bland annat från Mexiko och Norge, som ligger på bordet i förhandlingarna. På så sätt bidrar Sverige mycket aktivt genom EU till att en överenskommelse ska nås i Köpenhamn i december 2009.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.