Stöd till handikappade kvinnor
Skriftlig fråga 2005/06:1063 av Lindgren, Else-Marie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-21
- Inlämnad
- 2006-02-21
- Besvarad
- 2006-03-01
- Svar anmält
- 2006-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga 2005/06:1063 av Else-Marie Lindgren (kd) till socialminister Berit Andnor (s)
Stöd till handikappade kvinnor
Socialstyrelsen beskriver i en ny nationell rapport hur handikappade kvinnor utsätts för systematisk diskriminering. Medan män får bostad och jobb erbjuds kvinnor färdtjänst och sjukersättning. Män blir aktiverade medan kvinnor förblir passiva.
Socialstyrelsen har granskat insatser inom lagen om stöd och service, LSS, och socialtjänstlagen, SOL. Denna granskning visar också att män får särskilt boende medan kvinnor erbjuds stöd i hemmet.
De konstaterade skillnaderna gäller dessvärre inte bara mellan kvinnor och män utan också mellan pojkar och flickor. Sedan 1999 har insatser för pojkarna ökat med 35 % samtidigt som insatser riktade mot flickorna endast har ökat med 24 %. Det är ungefär lika många pojkar/män och flickor/kvinnor som har stöd enligt LSS och därför är skillnaden i insatser särskilt allvarlig.
LSS och SOL är ramlagar som det är upp till kommunerna att tolka. I kommunallagens 2 kap. 2 § slås det fast att kommuner och landsting ska behandla sina medborgare likvärdigt. Socialstyrelsens rapport visar dock att så i dag inte är fallet.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att landets kommuner ska leva upp till kommunallagen så att ingen ska behöva diskrimineras inom ramen för insatser enligt LSS och SOL?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1063 besvarad av Berit Andnor
den 27 februari
Svar på fråga 2005/06:1063 om stöd till handikappade kvinnor
Socialminister Berit Andnor
Else-Marie Lindgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att landets kommuner ska leva upp till kommunallagen så att ingen ska behöva diskrimineras inom ramen för insatser enligt LSS och SoL.
Socialstyrelsen beskriver i sin lägesrapport skillnader i stöd till män och kvinnor med funktionshinder. Att det finns skillnader mellan könen är inte ett specifikt problem inom handikappolitiken utan visar på en könsmaktsordning som berör hela samhället och som måste brytas.
Könsdiskrimineringen har tidigare inte fått den uppmärksamhet den förtjänar inom handikappolitiken då diskrimineringen på grund av funktionshinder har varit mer iögonfallande. Det har medfört att samhällets insatser i första hand har inriktats på att undanröja de mest påtagliga hindren för delaktighet. Den samlade kunskapen om konsekvenserna av funktionshindrade kvinnors respektive mäns olika roller och livsvillkor måste öka. Därför är rapporter som den från Socialstyrelsen mycket värdefulla. Det är också en del av Socialstyrelsens, liksom övriga statliga myndigheters, löpande uppgift i enlighet med verksförordningen, att metodiskt identifiera och analysera skillnader i kvinnors och mäns villkor. Genom ökad kunskap kan vi effektivare komma vidare i arbetet för att komma åt diskrimineringen av funktionshindrade kvinnor inom ramen för LSS och SoL.
Att komma till rätta med skillnaderna i behandling mellan män och kvinnor med funktionshinder är ett långsiktigt arbete och en viktig del i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra det fortsatta arbetet med att genomföra handlingsplanen.
De statliga myndigheterna ska i sitt arbete föregå med gott exempel och ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv, vilket också anges i regleringsbreven. Den nya myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ska i sin omvärldsbevakning anlägga ett genusperspektiv och särskilt uppmärksamma hur handikappolitiska insatser påverkar kvinnor och män samt identifiera vilka strukturella faktorer i samhället som påverkar diskriminering och ojämlikhet i levnadsvillkor för såväl kvinnor och män som pojkar och flickor med funktionshinder. Jämställdheten ska också ges särskild uppmärksamhet i Handisams arbete för att öka kunskaperna i samhället om levnadsvillkoren för personer med funktionshinder och hur samhället kan utformas för att skapa ökad delaktighet och jämlikhet. Handisam ska, förutom uppdraget att stödja och samordna sektorsmyndigheterna i deras arbete för att genomföra handikappolitiken, även vara en viktig samarbetspartner för kommuner och landsting.
Därutöver har en rad andra myndigheter getts uppdrag för att komma till rätta med skillnaderna mellan funktionshindrade kvinnors och mäns samt flickors och pojkars tillgång till insatser. Socialstyrelsen har i regleringsbrev för 2006 fått i uppdrag av regeringen att redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att stödja jämställdhetsintegreringen inom socialtjänsten. Länsstyrelserna ska ge exempel på hur jämställdhetsperspektivet har integrerats i tillsynen och redovisa hur de stöder arbetet med jämställdhetsintegrering i socialtjänsten. Försäkringskassan ska se över sina kvalitetssäkringssystem ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Dessutom ska Handikappombudsmannen redovisa hur anmälningarna enligt lagen om förbud mot diskriminering fördelar sig mellan män respektive kvinnor och mellan pojkar respektive flickor samt vilka områden anmälningarna rör.
Möjligheterna till inflytande och delaktighet, självständighet och oberoende ska vara desamma för såväl kvinnor och män som flickor och pojkar med funktionshinder. Jag kommer att återkomma till dessa frågor i den skrivelse om uppföljning av handikappolitiken som regeringen avser att överlämna till riksdagen i mars 2006.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.