stöd till grundskoleelever
Skriftlig fråga 1999/2000:1324 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-16
- Besvarad
- 2000-08-29
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 augusti
Fråga 1999/2000:1324
av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om stöd till grundskoleeleverAndelen grundskoleelever som saknar behörighet för att läsa ett nationellt gymnasieprogram har ökat under tre år. År 1998 var siffran 8,6 % och år 2000 är siffran 10,5 %. Dessa elever erbjuds i dag det individuella programmet i gymnasieskolan, som hittills misslyckats med sin uppgift. En majoritet av eleverna på det individuella programmet avslutar gymnasiestudierna utan godkänt gymnasiebetyg. Olika läs- och skrivforskare är överens om att nästan alla kan lära sig läsa och skriva. Det tar bara lite olika tid för olika barn. Det är bättre för barnen att lära sig läsa, skriva och räkna när de är små, i stället för att göra det i gymnasiet. Ett grundläggande problem i den svenska skolan är, enligt min mening, att elever skickas vidare genom skolsystemet utan tillräckliga kunskaper och utan att ha fått det stöd de är berättigade till. Ett antal förändringar måste därför genomföras för att elevernas rätt till stöd inte ska bli endast en rätt på papperet. Utvärderingen av skolans resultat måste bli effektivare och genomföras tidigare i grundskolan. Informationen till föräldrar och elever måste bli mycket bättre. Någon skyldighet att genomföra nationella prov finns i dag inte förrän i grundskolans senare år. Om nationella prov genomfördes tidigare, t.ex. i grundskolans tredje år, skulle möjligheterna att sätta in stöd tidigt öka. Regelbunden skriftlig information till elever och föräldrar under hela skoltiden skulle också öka möjligheterna att hjälpa tidigare än i dag.
Vilka åtgärder avser skolministern att vidta för att elever redan tidigt i grundskolan ska få det stöd de behöver?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1324 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 28 augusti
Svar på fråga 1999/2000:1324 om stöd till grundskoleelever
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Ulf Nilsson har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att grundskoleelever ska få det stöd de behöver.
Bakgrunden till Ulf Nilssons fråga är naturligtvis den preliminära statistik över antalet elever i grundskolan, som fått godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik vårterminen 2000, som nyss publicerats. Det var enligt dessa ännu ej definitiva uppgifter knappt 90 % av eleverna i år 9, som vid vårterminens slut var behöriga att tas in på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan.
Om trenden från förra året håller i sig kommer ytterligare ett antal ungdomar att faktiskt ha tagit sig in på ett nationellt program när höstterminen börjar genom att de gått i sommarskola eller på annat sätt prövat upp sina betyg. De flesta av dem som ändå inte fick godkända betyg i svenska, engelska eller matematik kommer att få möjlighet att först läsa in grundskolekurserna på ett individuellt program för att sedan kunna gå över till ett nationellt program.
Genom de beslut som riksdagen fattat om programinriktat individuellt program öppnas bättre möjligheter att tillgodose dessa elevers skiftande behov. Enligt min bedömning finns det nu goda förutsättningar att utveckla det individuella programmets uppgift.
Det finns alltid skäl till att vissa ungdomar inte får godkända betyg. Ofta kan det hänga ihop med att de kommit så sent till Sverige att det inte kan vara rimligt att förvänta sig att de behärskar svenska så bra att det räcker till godkänt. Många ungdomar har dessutom aldrig läst engelska i sina hemländer och kan inte förväntas klara samma mål som de kamrater som läst engelska från tidiga år, kanske t.o.m. från år 1.
Skolverket fick redan 1999 i uppdrag att "gå bakom siffrorna" och analysera orsakerna till varför vissa elever inte når målen. En delredovisning kommer i oktober och hela uppdraget ska redovisas den 1 maj 2001.
Regeringen kan bidra till ökad måluppfyllelse genom ökade statsbidrag, medel till kompetensutveckling av lärare, översyn av styrdokumenten och lärarutbildningen, utvärderingsinsatser samt skärpta krav på kommunernas kvalitetsredovisning. Insatser på alla dessa områden har gjorts under mandatperioden och en ytterligare satsning i form av 200 miljoner kronor med inriktningen att stärka basfärdigheter och specialpedagogik kommer i samband med höstens budgetproposition. Regeringen kommer också att inom kort förändra Skolverkets uppdrag till att mer aktivt granska och stödja kommuner och skolor som behöver hjälp.
Det tidigare nämnda uppdraget till Skolverket att "gå bakom siffrorna" kan hjälpa kommunerna att analysera sina egna resultat. Åtgärder på nationell nivå är nämligen verkningslösa om inte kommunerna utvärderar sin egen verksamhet och sätter in åtgärder där det behövs, företrädesvis i de tidiga åren. Ett utvecklat kvalitetsarbete har också medfört glädjande förbättringar i resultaten, t.ex. i Göteborg. På många håll pågår ett sådant mödosamt förbättringsarbete, som jag är övertygad om kommer att ge resultat på längre sikt.
Vissa skolors problem är dock inte enbart skolans problem utan även hela samhällets, t.ex. segregation, torftiga språkmiljöer, sociala problem etc. Därför gör regeringen långsiktiga insatser på en rad sådana områden, t.ex. allmän förskola, en ny lärarutbildning, försöksverksamhet med utbildning utan timplan etc. Vi måste också utveckla kunskaperna om vilka faktorer som gör att vissa skolor, trots svåra förutsättningar, når goda resultat.
Ulf Nilsson pekar på betydelsen av utvärdering, så att åtgärder kan sättas in i tid. Frågan om information mellan skola och hem har vi diskuterat i riksdagen vid flera tillfällen under våren och jag upprepar vad jag sagt tidigare. Det finns stort utrymme att utveckla skolornas muntliga och skriftliga information om elevernas studieresultat inom ramen för det nuvarande systemet. Jag tror att arbetet med att göra informationen mer nyanserad, framåtsyftande och effektiv måste ske på den enskilda skolan. Även användningen av prov måste vara en integrerad del av den lokala planeringen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.