Stöd till folket i Venezuela efter jordbävningen

Skriftlig fråga 2025/26:943 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Den 24 juni 2026 drabbades Venezuela av två kraftiga jordbävningar med magnitud 7,2 respektive 7,5 – landets värsta naturkatastrof på över ett sekel. Tusentals människor har omkommit, tiotusentals skadats och ännu fler saknas under rasmassor. Stora delar av infrastrukturen i särskilt La Guaira och Caracas ligger i ruiner, sjukhus är oanvändbara och grundläggande förnödenheter som vatten, el och mediciner saknas för hundratusentals drabbade.

I stället för att agera resolut och samordnat har den sittande regimen under Delcy Rodríguez, en direkt fortsättning på Nicolás Maduros korrupta och repressiva maktstruktur trots den amerikanska interventionen i januari, visat en chockerande brist på handlingskraft. Rapporter från platsen målar upp en bild av kaos där vanliga venezuelaner tvingats gräva efter sina anhöriga med bara händerna under de första kritiska dygnen. Tung maskinpark har saknats, bränsle till de få fordon som funnits har inte funnits tillgängligt och frivilliga hjälpinsatser har aktivt hindrats av byråkratiska hinder och militär närvaro som tycks prioritera kontroll framför räddning. Under tiden har regimen ägnat sig åt att upprätthålla en fasad av ordning medan ilskan växer bland befolkningen – ett ilsket folk som ropade “Var är hjälpen?” när Rodríguez själv besökte drabbade områden.

Detta är ingen tillfällig misslyckad krisledning. Det är ett symtom på ett system som under två decennier av chavismo och madurismo systematiskt plundrat landets resurser, urholkat statsapparaten, krossat civilsamhället och lämnat befolkningen i sticket gång på gång. Även efter Maduros avsättning fortsätter samma kretsar att styra, nu med amerikanskt stöd, utan att kunna eller vilja skydda sitt eget folk i en nationell tragedi. Den venezuelanska regimen har återigen prioriterat maktbevarande och politisk kontroll framför människoliv – ett mönster som är både förutsägbart och moraliskt förkastligt.

Sverige har en lång tradition av att engagera sig för demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika. I en tid då tusentals venezuelaner kämpar för sin överlevnad efter en naturkatastrof som förvärrats av regimens inkompetens och likgiltighet kan Sverige inte stå passivt vid sidan av.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att den venezuelanska ledningen ska säkerställa obehindrad humanitär tillgång och prioritera räddningsinsatser till den drabbade befolkningen?