Stöd till den ryska oppositionen

Skriftlig fråga 2024/25:799 av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Den 16 februari har det gått ett år sedan den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, 47 år gammal, hittades död efter att ha suttit fängslad i tre år. Med all sannolikhet mördades han på order av Vladimir Putin, även om myndigheterna skyllde på naturliga orsaker.

Till skillnad från den belarusiska oppositionen har den ryska inte lyckats bilda en enad front eller ha en tydlig handlingsplan mot Kreml. I stället har rivaliserande grupper bytt anklagelser som vissa ser som försök att misskreditera varandra och tävla om inflytande.

Efter det öst-västliga fångutbytet i augusti förra året, när viktiga dissidenter som Ilja Jasjin och Vladimir Kara-Murza frigavs, hoppades många att oppositionsrörelsen skulle återupplivas. De har, sedan frisläppandet, framför allt fokuserat på möten med västerländska politiker och tjänstemän samt exilens anhängare. I samband med OSSE:s parlamentariska församlings vintermöte i Wien kommande vecka anordnar den svenska delegationen, tillsammans med den norska och amerikanska, ett seminarium med just Vladimir Kara-Murza på temat att konfrontera politiskt fängslande. Även Belarus de facto president Svjatlana Tsichanouskaja medverkar.

Den svenska regeringen har uttryckt starkt stöd för den belarusiska oppositionen och utsåg även 2023 ett särskilt sändebud för det östliga partnerskapet att verka som regeringens representant gentemot Belarus demokratiska krafter i exil. Detta var mycket välkommet.

Jag vill därför fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

På vilket sätt arbetar ministern och regeringen med att stödja den ryska oppositionen, och avser ministern att ta initiativ för att även utse ett särskilt sändebud att verka för ryska demokratiska krafter i exil?