Stöd till de västsahariska flyktinglägren med anledning av covid 19

Skriftlig fråga 2019/20:1374 av Lotta Johnsson Fornarve (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-05-18
Överlämnad
2020-05-18
Anmäld
2020-05-19
Svarsdatum
2020-05-27
Besvarad
2020-05-27
Sista svarsdatum
2020-05-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

De västsahariska flyktingarna har levt under hårda förhållanden i Saharaöknen under de senaste 45 åren och är helt beroende av humanitärt bistånd. Den globala folkhälsokrisen under coronapandemin har ytterligare förvärrat en redan svår situation.

De västsahariska myndigheterna tog tidigt ansvar för att skydda lägren genom att stänga gränsen, förbjuda besök och resor, stänga skolor, uppmana befolkningen att stanna hemma, förbjuda folksamlingar och möten och ha det lägsta antalet anställda som krävs för att garantera dagliga viktiga tjänster inom hälsovård, hygien och livsmedelsdistribution. Detta har lett till ett bra resultat och inga fall av covid-19 har hittills konstaterats.

Detta har dock kostat på och därför har en rad organisationer som verkar i lägren gått ut med en vädjan till omgivningen om extra bidrag och stöd. Det gäller organisationer som exempelvis UNHCR, World Food Program, Unicef och fem internationella icke-statliga organisationer. Dessa organisationer skriver i en appell att det behövs extra stöd för att förhindra covid-19 och för att undvika ytterligare försämring av den humanitära situationen i lägren. Detta särskilt eftersom andelen anemi bland kvinnor, i synnerhet gravida och ammande kvinnor, har ökat till över 73 procent. När det gäller andelen undernäring bland barn under fem år är den nära 25 procent. Det finns också en hög andel personer med diabetes och högt blodtryck.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Kommer statsrådet att verka för att Sverige hörsammar uppmaningen från Unicef med flera organisationer om extra stöd till de västsahariska flyktinglägren utanför Tindouf i Algeriet för att på så sätt bidra till att fortsätta förhindra en spridning av covid-19 i lägren och för att förbättra eller åtminstone inte försämra den humanitära situationen i lägren?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1374 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1374 av Lotta Johnsson Fornarve (V)

Stöd till de västsahariska flyktinglägren med anledning av covid 19

Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om jag kommer att verka för att Sverige hörsammar uppmaningen från Unicef med flera organisationer om extra stöd till de västsahariska flyktinglägren utanför Tindouf i Algeriet för att på så sätt bidra till att fortsätta förhindra en spridning av covid-19 i lägren och för att förbättra eller åtminstone inte försämra den humanitära situationen i lägren.

Inledningsvis vill jag understryka att regeringen ser med oro på den humanitära situationen i Tindouf. Sverige har sedan lång tid tillbaka bidragit med humanitärt stöd till de västsahariska flyktingarna via FN och civilsamhällesorganisationer.

Regeringen följer noga de humanitära och utvecklingsmässiga konsekvenser som covid-19 riskerar ge upphov till. För att svara upp mot dessa utmaningar har Sverige tidigare tillkännagivit extra bidrag om över 200 miljoner kronor till den internationella covid-19-responsen genom stöd till bland annat FN:s barnfond (Unicef), FN:s flyktingorgan (UNHCR), Internationella Röda Korset (ICRC) och Världshälsoorganisationen (WHO). Denna vecka presenterade regeringen ytterligare ett stödpaket om 380 miljoner kronor, genom omfördelning av biståndsramen, för att ytterligare stödja den internationella covid-19-responsen. Stödet är fördelat på FN:s fond för katastrofbistånd (CERF), FN:s livsmedelsprogram (WFP) och Världshälsoorganisationen (WHO). Stödet inbegriper även medel till IMF:s fond för skuldlättnad och Sidas humanitära anslag. Regeringen avser fatta beslut om denna omfördelning av svenskt bistånd till förmån för den internationella covid-19 responsen i mitten av juni.

Sverige har alltså redan förmedlat eller kommer förmedla särskilt covid-19-stöd till de tre FN-organ som medverkade i appellen för de västsahariska flyktinglägren, om än inte genom att öronmärka medlen till denna specifika humanitära kris. En viktig princip för Sverige som givare är att i regel inte öronmärka bidrag; oftast är de humanitära aktörerna bäst lämpade att avgöra var de humanitära behoven är störst och medlen gör störst nytta.

I enlighet med samma princip är Sverige redan en stor givare till det multilaterala systemet med omfattande kärnstöd till hela FN-systemet, humanitära aktörer, utvecklingsbankerna och hälsofinansieringsmekanismer. Kärnstöd har möjliggjort för organisationerna att ställa om verksamhet och operationalisera krisplaner med anledning av covid-19 utan att invänta extra resurser. De har vittnat om att kärnstöd från givare som Sverige har varit helt avgörande för det pågående responsarbetet mot covid-19.

Stockholm den 27 maj 2020

Peter Eriksson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.