Stöd till barn med särskilda behov i skolan
Skriftlig fråga 2014/15:96 av Sofia Damm (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-21
- Överlämnad
- 2014-11-24
- Anmäld
- 2014-11-25
- Svarsdatum
- 2014-12-03
- Sista svarsdatum
- 2014-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Sedan den nya lagen om skolpeng trädde i kraft 2010 har barn i behov av särskilt stöd rätt till extra resurser i skolan. Ett så kallat tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder kan betalas ut av kommunen utöver grundbeloppet. Men en formulering i Högsta förvaltningsdomstolen från 2012 har medfört en snäv och godtycklig tillämpning av reglerna rörande tilläggsbelopp. Många kommuner har lämnat avslag på sökta tilläggsbelopp utifrån färdiga mallar och utan att se till varje enskild elevs behov. Lagen har kunnat tolkas på ett sätt att inga resurser ges till stöd i själva undervisningssituationen, trots att det just är där speciell kompetens krävs. Tillämpningen av lagen har slagit särskilt hårt mot elever i små fristående förskolor, skolor och resursskolor.
Alliansregeringen aviserade i september 2014 att skollagen ska tydliggöras så att det framgår att tilläggsbeloppet syftar till att barn med inlärningssvårigheter får förutsättningar att nå målen för utbildningen och för att kunna fullgöra sin skolgång. Det ska uttryckligen anges att tilläggsbeloppet ska vara individuellt utformat. Tilläggsbelopp ska kunna ges även för åtgärder som har koppling till undervisningen, något som i dag i praktiken inte är förenligt med den domstolspraxis som utvecklats. Det kan till exempel handla om en extra lärarresurs eller specialpedagogiska insatser.
Barn med särskilda behov som inte får rätt stöd från början löper stor risk att få svåra problem i framtiden. Barn som inte klarar av att gå ut grundskolan kommer inte vidare till gymnasiet och riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. En person som hamnar i utanförskap och som inte kan försörja sig själv kommer med stor sannolikhet att må dåligt. Det kommer också att vara en hög kostnad för samhället. Om vi ska kunna minska utanförskapet måste resurser sättas in och kraftsamlingen ske innan människor hamnar i det.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vad avser utbildningsministern att göra för att säkerställa att barn i behov av särskilt stöd får tillgång till extraresurser kopplade till undervisningen?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:96 besvarad av Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister
Dnr U2014/6932/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:96 av Sofia Damm (KD) Stöd till barn med särskilda behov i skolan
Sofia Damm har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att barn i behov av särskilt stöd får tillgång till extraresurser kopplade till undervisningen.
Lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning är fundament i skollagen. Barn och elever i behov av stöd och särskilt stöd har rätt till sådant stöd. En målsättning för regeringen är att alla elever ska få en ärlig chans i skolan. Detta gäller för alla elever, oavsett vilken skola de valt.
Vikten av tidiga insatser kan inte underskattas. Regeringen har därför som mål att säkerställa att stöd och särskilt stöd sätts in tidigt för att förebygga problem som kan växa och under lång tid försvåra för den enskilde eleven. I budgetpropositionen för 2015 har vi föreslagit en rad åtgärder som syftar till att förbättra den tidiga uppföljningen av elevernas kunskaper och därmed stärka rätten till stöd och särskilt stöd. Exempelvis föreslår regeringen att en s.k. läsa-skriva- räkna- garanti utreds under 2015 och målsättningen är att nya regler träder i kraft under 2017. En läsa-skriva-räkna- garanti säkerställer att insatser sätts in så fort en lärare eller annan skolpersonal upptäcker att en elev är i behov av stöd eller särskilt stöd.
En annan viktig del i arbetet med tidiga insatser är att öka tillgången till lärare med specialpedagogisk kompetens i lågstadiet. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2015 att flera åtgärder för att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i framför allt förskoleklassen och årskurs 1–3.
Regeringen ställer sig positiv till obligatoriska bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och matematik för årskurs 1 i grundskolan. De obligatoriska bedömningsstöden ger lärare ett forskningsbaserat stöd i arbetet med att följa upp elevernas kunskapsutveckling i syfte att tidigt identifiera elever som behöver stöd eller särskilt stöd. Sammantaget uppgår regeringens budgetförslag om satsningar på tidigare insatser till 1,8 miljarder 2015 och 3,4 miljarder kronor 2016.
Den stora mängd domstolsavgöranden som finns beträffande tilläggsbelopp för särskilt stöd tyder på att det kan finnas oklarheter i gränsdragningen mellan å ena sidan den grundläggande likabehandlingsprincipen som bidragsreglerna är uppbyggda kring och å andra sidan tilläggsbeloppens funktion som extra bidrag med utgångspunkt i enskilda barns eller elevers individuella stödbehov.
Utbildningsdepartementet remitterade den 3 september 2014 promemorian Vissa skollagsfrågor – Del 2. Promorian innehåller, som frågeställaren påpekar, förslag avseende tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Remissvaren ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 2 december 2014. Därefter kommer promemorian och remissvaren att beredas vidare inom Regeringskanslitet. Jag vill inte nu föregripa denna process.
Stockholm den 3 december 2014
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.